För lite sömn ger högre skolfrånvaro

Det finns en tydlig koppling mellan sömnbrist och hög skolfrånvaro bland gymnasieungdomar. Långa sovmornar på helgerna innebär också att många elever befinner sig i en ständig jetlag, visar Serena Bauducco.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Min doktorsavhandling ingår i ett större forskningsprojekt om psykisk ohälsa hos barn och unga. En av faktorerna som projektet fokuserar på är sömn. Jag ville utforska barn och ungas sömnvanor från ett preventivt psykologiskt håll.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den bygger på flera studier, varav en är en kartläggning av gymnasieungdomars sömnvanor. 350 elever har genom enkäter fått svara på om de är nöjda med sin sömn, har svårt att somna, om de vaknar på natten eller tidigare än de vill. Men också om eventuell skolfrånvaro. Elevernas uppgift har sedan stämt av med skolans egna uppgifter. Ungefär samma frågor har också ställts till 2800 elever i årskurserna 7 och 8.

– Den tredje studien handlar om en intervention där elever med sömnproblem fick hjälp att utveckla tidsstrategier i syfte att få bättre sömnvanor. Eleverna fick skriva listor på saker de måste göra, som läxor, men även på saker de vill göra, exempelvis vara med kompisar. Eleverna fick också tips och råd för bättre sömn, varva ned före sängdags, stänga av mobilen under läxarbete, be föräldrar att påminna om detta men även be kompisar att inte messa efter klockan 22.00 och att inte använda mobil och dator i sängen.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att gymnasieelever med någon form av sömnproblem har tre gånger högre skolfrånvaro jämfört med jämnåriga som sover bra. Rekommenderat antal timmars sömn för unga mellan 12-17 år är 8-10 timmar. Mina resultat visar att 18 procent av samtliga tillfrågade elever mindre än 7 timmar per dygn, vilket är för lite. Många ungdomar svarade att de inte hade tid att sova. De yngre eleverna, i årskurs 7 och 8 som sover färre än 7 timmar har mer emotionella besvär som ångest, depression – men även normbrytande beteenden som att snatta.

– Unga som sover färre än 7 timmar använder i högre utsträckning mobil och dator i sängen. De här eleverna är också mer oroliga för skolarbete och skolan överlag. De flesta, drygt 50 procent, sover ändå bra, mellan 8-10 timmar. 30 procent hamnar mellan 7 och 8 timmar, vilket är okej.

– Resultatet från interventionen visar att det inte är så lätt att hjälpa unga till bättre sömnvanor. Bäst resultat visade gruppen som sov minst antal timmar, de fick bättre rutiner, sovvanor och kände sig också mindre stressade. De övriga grupperna som sov 7 eller mellan 8-10 timmar visade små skillnader. Många ungdomar upplever att dator och mobiler är en stressfaktor. Ändå hade de svårt att dra ned på användningen av teknologin.

Vad överraskade dig?

– Att majoriteten av ungdomarna är så jetlaggade. På helgerna vaknar de i genomsnitt tre timmar senare, vilket motsvarar en resa genom flera tidszoner – fram och tillbaka varje helg. Sovmorgon är givetvis helt ok, men för sömnens skull bör den inte vara längre än 90 minuter.

Vem har nytta av dina resultat?

– Elevhälsan och lärare, jag hoppas att resultaten kan bidra med kunskap om elevers hälsa kopplat till skolarbetet. Men också vården, psykologer i synnerhet. Men även idrottsföreningar som har aktiviteter på kvällstid.

Susanne Sawander