Lite fokus på estetiska uttrycksformer i svenskämnet

Ett färdighetsinriktat svenskämne med fokus på att läsa och skriva dominerar både kursplaner och lärares uppfattningar om svenskämnet, visar Katharina Dahlbäcks forskning.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är lärare i svenska och musik och har bland annat arbetat med musik i grundskolans första årskurser. Både där och i gymnasiesärskola, där jag också arbetat, såg jag vilka möjligheter det fanns att arbeta språkutvecklande genom musik.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om vilken betydelse estetiska uttrycksformer har för kommunikation, lärande och språkutveckling inom svenskämnet under de första skolåren. Jag undersöker vilka möjligheter och hinder det finns för att arbeta med estetiska uttrycksformer i svenskämnet.

– Den handlar också om vilken språksyn som finns i svenskämnets kursplaner och hos lärare. De estetiska uttrycksformer som kan tänkas prägla svenskämnet, som litteratur, poesi, musik, bild, drama, får särskild uppmärksamhet eftersom de skulle kunna ha betydelse för att skapa en rik språkmiljö med ett språkutvecklande förhållningssätt där elever ges möjligheter att använda och utveckla olika språkformer. I förlängningen är det en demokratisk fråga att kunna delta och uttrycka sig på olika sätt i olika sammanhang.

– I den första studien undersökte jag hur musik och svenska kan integreras för elevers språkutveckling. I ett utvecklingsprojekt försökte vi skapa en rik lärmiljö där flera språk, inklusive estetiska uttrycksformer användes. Utifrån den studien ville jag sedan ta reda på hur estetiska uttrycksformer skrivits fram i svenskämnets kursplaner, samt hur lärare ser på elevers möjligheter att lära, kommunicera och uttrycka sig genom olika språkformer.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– I resultatet framkom tre teman som kan ha betydelse för utformningen av arbete med elevers språkutveckling. Det första temat handlar om hur undervisning organiseras i skolor och klassrum, vilket har betydelse för elevers möjligheter att använda verbalspråkliga och estetiska kommunikationsformer. Den största skillnaden var att helt separera estetiska ämnen från annat skolarbete, eller att integrera dem både för lärande av kunskapsstoff och för språkutveckling. Lärare både påverkar och påverkas av de skolor där de arbetar.

– Det andra temat gäller den språksyn som finns i kursplaner och i lärares uppfattningar. Olika synsätt på språk påverkar också vilka kommunikationsformer som används och värderas för elevers lärande. I avhandlingen framkom att en vertikal språksyn där verbalspråket är överordnat dominerar i kursplanerna och i lärares uppfattningar.

– Det tredje temat handlar om hur olika semiotiska resurser kunde användas i ett multimodalt språkarbete och vilka förutsättningar som finns för ett multimodalt svenskämne. I resultatet synliggjordes hur lärare kan använda estetiska uttrycksformer som didaktiska verktyg.

Vad överraskade dig?

– Att ett färdighetsinriktat svenskämne dominerar starkt i både kursplaner och i lärares uppfattningar om svenskämnet. Det är ett starkt fokus på att läsa och skriva som den absolut viktigaste kunskapsvägen. I studien av svenskämnets kursplaner var jag förvånad över hur olika de utformats. I Lgr 80 framträdde ett svenskämne med en horisontell språksyn där alla uttrycksformer värderades, och demokratiaspekten var tydlig. I övriga kursplaner för svenskämnet (åk 1-3) var verbalspråket överordnat, så även i Lgr 11 där endast bild nämns – och då som stöd för texten.

Vem har nytta av dina resultat?

– Lärare som är intresserade av svenskämnet och språkutveckling. De kan även vara intressanta för arbete med svenska som andraspråk där fler uttrycksformer skulle kunna bidra till att snabbare kunna kommunicera och uttrycka sig, och de musikaliska delarna av språket, rytm och melodi, kan vara nycklar för att lära sig ett nytt språk. För lärarutbildningen är det viktigt att diskutera hur vi utbildar blivande lärare och om estetiska uttrycksformer behöver få ett större utrymme i utbildningen igen.

Åsa Lasson