Likvärdig skola – en tolkningsfråga
Hur enskilda tjänstemän tolkar styrdokumenten påverkar i hög grad elevers möjlighet till likvärdig utbildning. Tjänstemannens pedagogiska grundsyn och villkoren för att genomföra det pedagogiska uppdraget, blir centrala faktorer när elevers mål- och resultatuppfyllelse mäts och värderas. Det är en av slutsatserna i Ulla Gadlers avhandling En skola för alla – gäller det alla?
Född 1948
i Växjö
Disputerade
2011-05-27
vid Linnéuniversitetet
Läs abstract nedan
En skola för alla gäller det alla? Statliga styrdokuments betydelse i skolans verksamhet
Varför blev du intresserad av ämnet?
– Mitt intresse grundar sig på min mångåriga erfarenhet av skolans verksamhet inom kommunal och statlig nivå och mina funderingar över det i statliga styrdokument formulerade uppdraget att erbjuda likvärdig utbildning till alla elever.
Vad handlar avhandlingen om?
– Om de avtryck som de statliga styrdokumenten sätter i verksamheten där enskilda elevers mål- och resultatuppfyllelse mäts och värderas. Syftet med avhandlingen har varit att förstå vad som sker med de intentioner som är formulerade och om det finns en skillnad mellan formuleringsarena och realiseringsarena. Fokus ligger på den enskilde tjänstemannen som betydelsebärande länk.
Vilka är de viktigaste resultaten?
– Att det finns en skillnad mellan formuleringsarena och realiseringsarena. De statligt formulerade dokumenten anger att skolan ska vara för alla elever utan undantag och att utbildningen ska vara likvärdig varhelst den bedrivs och att elever i behov av särskilt stöd ska ges stöd. Hur genomförandet av de statliga intentionerna i realiteten blir är beroende av vilka tolkningar enskilda tjänstemän på kommunal- och skolnivå gör avseende alla elever, elever i behov av särskilt stöd och vilka insatser som ges. Mellan 1962-1990 fanns det en tydlig styrning från staten med direkt koppling från tjänstemannanivå till enskilda elevers rätt till likvärdig utbildning och kontrollen skedde när åtgärderna genomfördes. I den från år 1991 mål- och resultatstyrda verksamheten sker kontrollen av hur uppdraget tolkas och genomförs i efterhand och för enskilda elever kan skadan då redan vara skedd det vill säga eleven har inte fått tillgång till likvärdig utbildning utifrån sina förutsättningar.
Vad överraskade dig?
– Att den stora variationen av tolkningar av styrdokumentens intentioner och de avtryck som de sätter i verksamheten synliggör den enskilde elevens sårbarhet. Det har avgörande betydelse för eleven hur tjänstemannen på såväl kommunal- som skolnivå tolkar uppdraget och under vilka pedagogiska villkor som verksamheten bedrivs.
Vem har nytta av dina resultat?
– Rimligtvis bör de tjänstemän som i sina anställningar har att arbeta för alla elevers rätt till likvärdig utbildning ha nytta av resultaten.