Ledarskap i byskolor bygger på relationer

Fakta

Sandra Lund

Bor i Åre kommun
Född år 1977

Disputerade 2023-09-01
vid Mittuniversitetet

Avhandling

Ledarskap och professionellt lärande i geografiskt perifera grundskolor. En etnografisk studie av relationen mellan praktiker samt deras arrangemang

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är uppvuxen i Södertälje men flyttade till Åre kommun där jag började arbeta som lärare. När jag tog del av forskning om skola och ledarskap insåg jag att det inte fungerar på samma sätt i glesbygd som i städer. Här finns det andra maktstrukturer som inte bygger på positionell makt, utan mer på relationell makt. Jag märkte att det saknades forskning på området. De flesta studier görs i städer eftersom de flesta forskare bor där.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om ledarskap och professionellt lärande i små grundskolor med åldersblandad undervisning på mindre orter. För att undersöka det har jag tillbringat tre veckor i tre olika byskolor med färre än 20 elever vardera. Där har jag träffat föräldrar och barn och varit med på olika aktiviteter både inom ramen för skolan och utanför.

Ledarskap ser väldigt olika ut i olika sammanhang och de relationella aspekterna är viktiga på platser där man är mer beroende av relationer, som i byar.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att ledarskap ser väldigt olika ut i olika sammanhang och att de relationella aspekterna är viktiga på platser där man är mer beroende av relationer, som i byar. De sammanhang som jag har studerat kan också liknas vid förorter till större städer, där de relationella aspekterna också är viktiga. Mina resultat visar att det är viktigt att ta hänsyn till närsamhället när man ska leda en organisation och skapa goda förutsättningar för professionellt lärande. Det är också viktigt att ledare bevakar små skolors intressen så de inte försvinner när de samarbetar med större skolor, som har fler representanter som kan föra deras talan.

– Lärarna i min studie tyckte att det var intressant att träffas och se varandras skolor, även om det innebar en biltur på flera timmar. När de fick besöka andra små skolor med åldersblandad undervisning kunde de relatera till dessa och lära tillsammans. Digitala möten är värdefulla för att öka förståelsen för olika begrepp och fenomen, men när lärarna fick vara fysiskt på plats kunde de se hur de andra lärarnas kunskaper omsattes i handlingar. Den rektor som arrangerade professionellt lärande på det här sättet beskrevs som en förstående och möjliggörande rektor.

– Ett annat bidrag med min avhandling är att sätta de här skolorna på kartan. Det är inte så många som vet att det fortfarande finns så här små skolor i Sverige idag.

Vad överraskade dig?

– Hur lite kunskap det finns om de här frågorna inom forskningen och hos myndigheter, men även hos lärare och rektorer som tror att de är helt ensamma i sin situation. Tittar man över kommungränsen eller på andra sidan landsgränsen så finns det ofta många skolor i en liknande situation. Men det här samarbetet över gränser är inte så vanligt. Det vore intressant om man kunde ta ett regionalt eller nationellt ansvar för just sådana här små skolor och förskolor. Vi har påbörjat ett nätverk för rektorer i små skolor och förskolor tillsammans med Skolverket och det har varit ett stort intresse för att utbyta erfarenheter mellan kommuner.

Vem har nytta av dina resultat?

– För att förstå ledarskap i en stad så behöver man förstå vad som är specifikt med ledarskap i staden och vad som är specifikt med ledarskap i glesbygden. Därför har politiker på nationell nivå nytta av resultaten. Men naturligtvis är de till nytta för de som bor och verkar i de här kommunerna, samt för lokalpolitiker.