Läxans kvalitet viktigast

Det handlar inte om att vara för eller emot läxor – det viktigaste är läxans kvalitet och hur den presenteras och följs upp i undervisningen. Det visar Max Strandbergs forskning. Han menar också att samarbetsläxor kan förbättra samarbetet mellan hem och skola.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har arbetat som lärare i Rinkeby i många år och har länge intresserat mig om och för kulturell mångfald, och hur man kan använda föräldrars livserfarenheter som en resurs.

Vad handlar avhandlingen om?

– Det är en avhandling om undervisning om kulturell mångfald med fokus på formativ bedömning och feedback. Avhandlingen består av fyra artiklar som handlar om läxor, kulturell mångfald, om samarbete mellan hem och skola och om hur man kan använda föräldrars kunskaper i skolan. Jag pratar om de föräldrar som inte har höga positioner i samhället och som inte har några svenska akademiska meriter.

– Jag vill lyfta fram att människors livserfarenheter kan ge ett ökat utbud och variation i skolan.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Mina resultat visar att föräldrars livserfarenheter kan bidra med en ökad variation i undervisningen. Jag lyfter också fram att det är svårt att ge feedback på läxor eftersom feedback kan vara färgad av lärarens kulturella koder vilket innebär att den inte alltid är likvärdig.

– I en av artiklarna konstaterar jag att uppföljning av läxor är en viktig del av arbetet med läxor. Det handlar inte om att vara för eller emot läxor, det handlar om läxans kvalitet, om introduktion och om uppföljning.

– Ett ytterligare resultat är att läxor kan fungera som ett gränsobjekt i samarbetet mellan hem och skola förutsatt att alla föräldrar kan diskutera frågorna. Tillsammans med lärarna i projektet skapades läxor som lärarna presenterade i klasserna. Eleverna ställde frågorna till sina föräldrar. Tillbaka i skolan fick alla elever presentera vad föräldrarna svarat. Jag kallar det för ett innehållsligt samarbete, där skolan blev mottagare av information från föräldrarna och inte tvärt om.

Vad överraskade dig?

– Det blev tydligt att kulturell mångfald var ett innehåll som endast ansågs vara viktigt för de elever som levde i kulturell mångfald. I den fjärde artikeln undersökte jag vilka kommuner som lyfte fram kulturell mångfald i skolplanerna.

– Det överraskade mig att det var så tydligt att målen i läroplanen om kulturell mångfald i praktiken kom att gälla de elever som levde i kulturell mångfald. Etniskt svenska elever verkar inte behöva lära sig något om det.

Vem har nytta av dina resultat?

– Skolforskare som jobbar med läxor, formativ bedömning eller kulturell mångfald. Lärare, främst inom SO och svenska som andraspråk, som är intresserade av hur kulturell mångfald kan bli ett innehåll.

Åsa Lasson

Foto: Camilla Lundberg