Läsförståelse – en nyckel till framgång

Hur skiljer sig arbetet med läsförståelse i Kanada respektive Sverige? Radikalt – det blev svaret när Barbro Westlund jämförde undervisningen. De kanadensiska lärarna har verktyg att jobba med som svenska lärare inte ens har hört talas om.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har arbetat som lågstadielärare och vid flera tillfällen upptäckte jag att en del elever som läste flytande i trean inte förstått texten på djupet. Jag kände mig handfallen och visste inte hur jag skulle hjälpa. Mitt intresse vaknade för hur man i undervisningen kan stödja djup i läsningen.

Vad handlar avhandlingen om?

–Det är en jämförelse mellan svenska och kanadensiska lärare och hur de resonerar kring hur de stödjer och bedömer elevers läsförståelse. Jag har följt svenska respektive kanadensiska lärare i årskurs fyra, gjort klassrumsobservationer och intervjuer utifrån frågor som: Vad är läsförståelse och läsbedömning? Vilket stöd får eleven? Hur bedömer du läsförståelse? Vilket stöd får du av läroplanen? De mönster av bedömningsdiskurser som trädde fram såg mycket olika ut.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att de kanadensiska lärarna hade tillgång till ett rikare metaspråk. Många förklaringar till skillnaderna kunde spåras till påverkan från läroplanerna. de kunde prata om själva läsförståelseprocessen, ett metaspråk de fått serverat i läroplanen. De kanadensiska styrdokumenten har väldigt tydliga mål för både läsförståelse och olika strategier för läsförståelse.

– En läsförståelsestrategi är exempelvis att eleverna ska göra kopplingar när de läser en text, mellan sig själv och texten, inom texten och mellan texten och världen. Ett centralt begrepp är metakognition, det vill säga att eleverna inte bara ska beskriva exempelvis hur en romankaraktär känner sig utan också hur de kommit fram till det.

– De kanadensiska lärarna stöttar aktivt i läsförståelseprocessen genom att visa hur de själva gör när de tar sig an en text, eleverna får sedan successivt överta ansvaret för att utveckla sin läsförståelse. I svensk skola förväntas eleverna från början ta ansvar för sin läsförståelse. I Kanada är det kooperativa lärandet centralt. Läraren har genomgång i helklass men bryter sedan ner i grupp för att låta eleverna samtala kring texterna genom att ställa egna frågor till texterna, för att sedan återkoppla i helklass.

Vad överraskade dig?

– Att de svenska och kanadensiska lärarnas metaspråk om läsförståelse och bedömning var så olika, vilket i sin tur påverkar hur eleverna talar om sig själva som läsare. Det är inte så att kanadensiska lärare är skickligare än svenska lärare men de har genom sina styrdokument fått andra redskap än de svenska för att kunna hantera komplexiteten i att både stödja och bedöma elevers läsförståelse. Att styrdokumenten hade så stor betydelse överraskade mig.

Vem har nytta av dina resultat?

– Lärare, och i förlängning eleverna. Avhandlingen är skriven så att svenska lärare kan få inblick i hur lärare i andra länder gör för att stödja och bedöma elevers läsförståelse.

Hanna Nolin