Lärstrategier varierar bland psykologistudenter

Vissa psykologistudenter använder samma lärstrategi i olika kurser medan andra studenter byter strategier i olika kurser – trots att de är upplagda på ungefär samma sätt. Det visar Maria Öhrstedt i sin forskning.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är gymnasielärare i botten och har jobbat med ungdomar och vuxna på komvux i ett antal år. Jag har alltid varit intresserad av lärande, hur vi organiserar undervisning och hur det på olika sätt kan påverka studenternas rätt att ta sig an sina studier. Det var därför jag sökte mig till lärarutbildningen, och när jag sen fick chansen att forska med den inriktningen var det mitt i prick.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den utgår från lärstrategier. I tidigare forskning har man sett att det finns vissa mönster i studenters sätt att ta sig an sina studier. Man kan kalla det för olika strategier. Studenter använder olika kombinationer av lärstrategier i olika lärmiljöer. Jag har tittat på hur lärstrategier varierar bland studenter som läser psykologi.

– Jag har gjort en kvalitativ studie där studenter med olika lärstrategier har beskrivit sitt lärande. I den studien har jag analyserat vad de själva uppger påverkar sitt sätt att ta sig an sina studier. I två andra kvantitativa studier har jag tittat på hur lärstrategier varierar bland psykologistudenterna och hur olika grupper av studenter skiljer sig från varandra. Jag har också tittat på hur lärstrategier hänger ihop med hur man tror att det ska gå på en kurs och hur bra det går på en kurs, vilka betyg man får helt enkelt.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Det är ett viktigt bidrag till området att förstå processen hur studenter uppfattar lärmiljöer och hur det påverkar hur de lär sig. Mina resultat visar att lärstrategier är väldigt flexibla. De tycks variera mycket även i miljöer som ser ut att vara relativt lika varandra. Jag kunde exempelvis se att en student använde olika lärstrategier i två parallella kurser i psykologi på samma institution, kurser som är upplagda ungefär på samma sätt. I den ena kursen använde studenten en ytinriktad strategi och i den andra kursen en väldigt djupinriktad strategi – att det skilde sig så mycket har man inte kunnat se i tidigare forskning. Vissa studenter är mer stabila och använder ungefär samma strategi i olika lärmiljöer, medan andra är otroligt flexibla och byter strategier mellan olika lärmiljöer.

– En ytinriktad lärstrategi innebär ett minimalistiskt sätt att studera, där studenten inte gör mer än nödvändigt för att få godkänt på kursen. De ägnar tid åt att lära sig utantill, och försöker banka in saker i huvudet för att rapa upp på tentamen. Men de är egentligen inte så intresserade av att ta med sig eller använda kunskaperna i ett annat sammanhang. Studenter som använder en ytinriktad lärstrategi har ofta inget grepp om området som de försöker lära sig, det är spridda fakta som inte hänger ihop med varandra, och det finns ofta en oro över att inte klara av studierna. Med en djupinriktad lärstrategi drivs studenten av en inre motivation och det man försöker lära sig vill man förstå för sin egen skull mer än för att prestera på en tenta. Man har ett genuint intresse och försöker se kritiskt på det man lär sig och relatera det till tidigare kunskaper och erfarenheter.

– Mina resultat visar att det är viktigt att man är strategisk för att lyckas akademiskt. Strategiskt inriktade studenter har höga ambitioner och presterar väl. De är också öppna för att tyda olika typer av ledtrådar om vad det är som leder till en bra prestation och vilka kombinationer av lärstrategier som är effektiva för att lära just det som mäts på exempelvis tentan eller i hemuppgiften. Det i kombination med förmågan att kunna organisera och planera sitt lärande och att vara en effektiv student tycks viktigt för att lyckas.

Vad överraskade dig?

– Att lärstrategierna varierade så pass mycket även i miljöer som såg ganska lika ut. Jag hade inte trott att skillnaderna skulle vara så stora.

Vem har nytta av dina resultat?

– Enskilda lärare, lärarlag och alla som jobbar med kursutveckling och kursutformning kan ha nytta av forskning om hur man kan förstå hur lärstrategier utvecklas och samspelar med studenters tidigare erfarenheter. Om vi kan förstå den processen så kan vi utveckla lärmiljöer så studenterna lär sig det som är avsikten. Man kan på så sätt ge dem goda förutsättningar för att uppnå lärandemål.

Annika Lasson

Foto: Magnus Svensson