Läroplanen både stjälper och hjälper svensklärarna i Finland
Född 1961
i Helsingfors
Disputerade 2014-01-10
vid Åbo Akademi
Litteratur och livskunskap. Modersmålslärarens berättelse om undervisningen i årskurs 7-9
Hur ser svensklärare i Finland på relationen litteratur och livskunskap? Och vad får de för stöd från läroplanen? Katarina Rejman visar att läraren viktar litteraturen högt och har tydligt för sig vad livskunskap är, men deras relation till läroplanen är problematisk.
Varför blev du intresserad av ämnet?
– Av den enkla anledningen att jag jobbat som svensklärare i årskurs 7 till 9 och alltid upplevt att litteraturundervisningen varit en utmaning. Dels när det gäller att veta hur man ska ta sig an litteraturen, vilken ingång man ska ha, dels hur man ska väcka högstadieelevers engagemang och läslust.
Vad handlar avhandlingen om?
– Hur svensklärare i Finland uppfattar arbetat med litteratur i undervisningen. Läroplanen säger att modersmål och litteratur/svenska som läroämne är ett livskunskapsämne och jag ville veta hur lärarna gör för att det ska bli livskunskap.
– Jag har intervjuat nitton svensklärare om deras syn på litteratur som livskunskap men också hur de ser på läroplanen, är den ett stöd i deras arbete?
Vilka är de viktigaste resultaten?
– Svensklärare i Finland tycker att litteraturen är väldigt viktig och att livskunskapsdimensionen är central. Språkkunskapen kommer i andra hand, den når man via litteraturen. Livskunskap uppfattas bestå av fyra delar: 1. Personlighetsutveckling och identitetsskapande. 2. Fronesis, en praktisk visdom om hur man ska bete sig socialt, vad som är rätt och fel. 3. Demokrati, hur vårt samhälle är organiserat. 4. Existentiella frågor om liv, död, vänskap, ensamhet.
– Lärarna har ett problematiskt förhållande till läroplanen. De söker stöd i läroplanen eftersom de sällan använder läroböcker. Men läroplanens högt ställda och rätt abstrakta mål ger lärarna stor beslutsfrihet, vilket också skapar en viss osäkerhet.
– Svenskämnet har en enorm bredd och läroplanen hjälper inte till att vikta de olika delarna vilket skapar stress hos lärarna och en känsla av att inte hinna med.
Vad överraskade dig?
– Att läraren tillskriver litteraturen en så stor betydelse, och också att de har en sådan stor tilltro till att kunna ge eleverna läslust. Läraren tror på sin profession och är vid gott mod. De har stor tilltro till skolans förmåga att lotsa eleverna in i läsandets värld.
Vem har nytta av dina resultat?
– Lärare som jobbar med litteratur i sin undervisning. Jag är lärare ut i fingerspetsarna och kan inte låta bli att skriva avhandlingen på ett sätt som kan hjälpa lärare i det praktiska.
– Jag har gjort en didaktisk litteraturtrappa som jag tror kan vara ett gott stöd när det gäller val av texter, lässtrategier och identifiering av vad eleverna ska kunna när det gäller läsning.