Lärarutbildningens position mellan skola och högre utbildning

Hur argumenteras för förändring av lärarutbildning i statlig policy? Vilken roll och funktion förväntas lärarutbildning ha i relation till skola? Detta är något som Stina Hallsén undersöker i avhandlingen ”Lärarutbildning i skolans tjänst?”

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har alltid varit intresserad av utbildningsfrågor, framför allt utbildningsrelaterade policyfrågor. Just lärarutbildningen är intressant för att den debatteras så flitigt och för att den befinner sig i en komplex position där den är både en del av den högre utbildningen och en del av skolsystemet.

Vad handlar avhandlingen om?

– Intresset har varit inriktat mot vilken roll och funktion som lärarutbildningen tillskrivs från statens håll och vilken roll den förväntas ha i relation till skolan. Jag har analyserat direktiv till de stora och omfattande lärarutbildningsutredningarna i efterkrigstid i Sverige.

– Den här delen är främst en historisk och övergripande beskrivning. Som ett konkret exempel har jag också analyserat vilka argument som förts fram i statlig utbildningspolicy de senaste två decennierna kring införandet av IT i lärarutbildning.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Ett övergripande resultat är att lärarutbildningen alltid har ansetts vara i skolans tjänst men vad det innebär har varierat över tid. Man kan urskilja två olika spår av innebörden. Det ena är att lärarutbildningen ska leverera lärare som skolan här och nu behöver. Det andra spåret riktar blicken framåt och menar att lärarutbildningen ska bidra till att utveckla och rusta skolan för framtiden. Tendensen är att den första innebörden fokuserats alltmer under senare tid.

– Detta samtidsfokus sammanfaller generellt med att brister i skolan lyfts fram och att lärarutbildningen anses vara en orsak till dem. Med andra ord, i tider av kris tycks det inte finnas plats för framförhållning utan fokus är att agera här och nu. Ett annat resultat är att förändringsinitiativ av lärarutbildningen främst legitimeras genom att påvisa att utbildningen befinner sig i ett eftersatt läge i relation till skolan.

Vad överraskade dig?

– Hur tydliga paralleller som stundtals kan dras mellan statlig utbildningspolicy i olika tider. I många fall är det samma frågor som är på agendan men de aktualiseras i olika sammanhang och får olika uttryck i olika tider.

Vilka har nytta av dina resultat?

– Alla som är intresserade av utbildningspolitiska frågor. Jag hoppas att avhandlingen kan bidra med perspektiv på den debatt som förs kring lärarutbildningen. Detta är en typ av studie som inte varit så vanlig under senare tid och det behövs mer forskning på området.

Susanne Sawander