Lärarstudenter behöver utveckla sin professionella reflektion

Fakta

Matti Karlström

Bor i Stockholm
Född år 1965

Disputerade 2024-05-31
vid Stockholms universitet

Avhandling

Didaktisk modellering av lärarstudenters reflektiva praktik vid planering av undervisning i naturvetenskap

Varför blev du intresserad av ämnet?

− Jag blev rekryterad till lärarutbildningen efter att ha arbetat i 20 år som lärare i matematik och naturvetenskap, främst på högstadiet. Inom lärarutbildningen pratar man om reflektion som både ett mål och ett medel för att utveckla professionstillblivande. Men det är samtidigt väldigt svårt att definiera vad reflektion är och hur man genomför det, mer än att man kan peka på olika metoder som man använder sig av när man reflekterar.

Vad handlar avhandlingen om?

− Om vad reflektion kan vara på en lärarutbildning, och hur kan vi stötta studenterna till att bli reflekterande praktiker. Reflektion är en viktig del av den process som består av både analys och design och som mer vardagligt kallas planering. I många av lärarstudenternas kurser planerar de undervisning och ibland utförs detta i mikroundervisning, där lärarstudenterna planerar ett undervisningstillfälle som de sedan genomför med sina klasskamrater som elever. Jag fick följa studenterna i deras gemensamma planeringssamtal för att försöka få syn på vad som händer när de planerar sina undervisningstillfällen. Jag har undersökt deras planeringssamtal för att ta reda på när reflektion sker, hur den ser ut och vad den leder till. Målet har varit att försöka synliggöra hur reflektionen ser ut och vilket lärande som sker samt hur vi på lärarutbildningen kan stödja och stärka studenters reflektion.

Vilka är de viktigaste resultaten?

− Min analys av studenternas samtal mynnade ut i tre olika didaktiska modeller, som primärt är tänkta att användas av lärarutbildare när de planerar undervisning för lärarstudenter. Men modellerna kan givetvis också användas av och tillsammans med lärarstudenterna på utbildningen för att de ska utveckla sin förmåga att planera sin undervisning, vilket får som konsekvens att undervisningen blir bättre och att våra elever lyckas bättre. Modellerna blir ett redskap både för en analys av tidigare genomförd undervisning, och för design av kommande undervisning. Detta skapar förutsättningar för att undervisningen blir bättre, vilket i sin tur bidrar till skolutveckling.

− Modellerna har tagits fram genom Didaktisk modellering, en process i tre steg där man i det första steget tittar närmare på vad lärarstudenterna gör och extraherar komponenter som är av avgörande betydelse för deras lärande. Med hjälp av dessa komponenter utvecklas modellerna och i efterföljande steg testas modellerna tillsammans med lärarutbildare och studenter för att se hur användbara de är och om de behöver modifieras på något sätt, samt synliggör och beskriver hur modellerna kan användas. Min förhoppning är att modellerna kan utvecklas till att bli användbara på ett generellt sätt i andra delar av lärarutbildningen än bara inom den NV-didaktiska. Det kan vara inom andra kurser på campus, inom olika program men också av handledare ute på våra VFU-skolor och i en förlängning av lärare i skolan.

Lärarstudenterna hamnade i många problematiska situationer som blev till tillfällen för reflektion och lärande. Det här var intressant att upptäcka och vi lärarutbildare måste vara medvetna om detta för att kunna stötta våra studenter.

Matti Karlström

Vad överraskade dig?

− Vi vet inte så mycket om vad som sker då lärarstudenter planerar undervisning. Jag fick en känsla redan innan analysarbetet genomfördes att planering var långt ifrån okomplicerat, då det för många studentgrupper tog mer än två timmar att planera för 20 minuters undervisning. Lärarstudenterna hamnade i många problematiska situationer som blev till tillfällen för reflektion och lärande. Det här var intressant att upptäcka och vi lärarutbildare måste vara medvetna om detta för att kunna stötta våra studenter. Det var också överraskande att se att lärarstudenternas reflektioner skilde sig åt i hur utvecklade de var. Här finns det ett behov att stödja studenterna i att utveckla så välutvecklade reflektioner som möjligt.

Vem har nytta av dina resultat?

− Min förhoppning är att de tre didaktiska modellerna kan hjälpa lärarutbildare att skapa undervisningstillfällen där lärarstudenterna får stöd att utveckla sitt reflektiva tänkande, vilket i en förlängning leder till att utveckla lärares professionella omdöme − som i sin tur borgar för en bättre undervisning för våra elever.