Lärarnas villkor leder till sämre resultat

Hur blev du intresserad av ämnet?

– Jag hade själv bekymmer med lärare när jag gick i skolan, jag tyckte att de var jobbiga. När jag senare blev lärare berättade elever förfärliga historier om hur andra lärare behandlade dem och så hörde jag hur lärare pratade om elever i lärarrummet och blev förskräckt. Jag trodde att det var ett pedagogiskt problem, men sen när jag började forska insåg jag vilken svår situation lärare har.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den handlar om många av de strukturer, mekanismer och faktorer som finns i samhället idag och som är villkor för lärarens arbete. Alltså det som lärare måste hantera i sitt arbete. Jag frågar mig hur lärare agerar i förhållande till dessa strukturer och mekanismer. De villkor som finns tvingar lärare att tänka och handla på vissa sätt, och det är det jag försöker diskutera. Jag säger tvinga inom citationstecken, därför att jag menar samtidigt att lärare har handlingsutrymme, men det är svårt att utnyttja.

Vad är resultatet och dina viktigaste slutsatser?

– När man pratar om läraryrket idag, i till exempel media, så låter det som om det finns relationsproblem mellan lärare och elever. I min avhandling stödjer jag den tanken, att så är det förmodligen. Jag visar att det råder en asymmetri mellan lärare och elever. De har svårt att förstå varandra och talar förbi varandra, och har olika utgångspunkter för vad som är intressant.
Jag visar också, genom de här strukturerna och mekanismerna, att läraryrket är just så komplext och intensivt som det framställs i annan forskning. Komplexiteten, intensiteten och asymmetrin antar jag beror på att det sedan mitten av nittiotalet, bland annat på grund av LPO94, har skett stora förändringar i läraryrket. Det har också skett en styrning i övermått och lärarna har upplevt en försämrad kontroll över yrket. Man har tagit bort förtroendet för lärarna. Det är inte konstigt om lärarna tappar tron på sig själva, när staten gjort det. En konkret sak var när man införde arbetsplatsbelagd tid, innan var ju allt förtroendearbetstid utom lektioner och möten.
Jag antar vidare att dessa faktorer leder till sämre undervisning och sämre resultat för eleverna, eftersom det kan få lärarna att känna sig osäkra. De känner sig alienerade i förhållande till yrket och det här visar sig konkret i psykiska besvär, sjukskrivningar och utbrändhet. De orkar inte vara engagerade i yrket, vilket eleverna naturligtvis märker. När eleverna tycker att lärarna inte är intresserade av sitt arbete tappar de också motivation och engagemang. Vilket alltså leder till sämre undervisning och sämre resultat för eleverna.

Hittade du något under arbetets gång som överraskade eller förvånade dig?

– Under arbetets gång har jag helt förändrat min bild av lärare, jag har fått en mer komplex och omfattande bild av hur de har det. Det här med styrningen hade jag inte funderat på tidigare, det var något som kom när jag försökte förstå vad allt det här som jag gjort betydde.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jan Björklund! Har jag rätt, så har han fel. Han säger ju bland annat att eleverna inte blir bättre än lärarna och att det därför är viktigt att vi har hög kvalitet på lärarkåren. Med det säger han att lärarna i Sverige idag är dåliga, eftersom han menar att eleverna är dåliga. Han säger också att höga krav på lärarutbildningen kommer att ge bättre kvalitet på lärarkåren i framtiden, vilket också innebär att han menar att lärarkåren idag är dålig. Det är hemskt att vår utbildningsminister säger så här om 250 000 lärare. Hans position borde ifrågasättas, eftersom han inte har förtroende för de lärare som finns i Sverige idag. Hans förhållningssätt till lärarna undergräver deras position i än högre grad.

Nya förändringar väntar med nya betygssystem, en ny lärarutbildning, betygsliknande omdömen från första klass. Lärarna blir ännu mer styrda. Har jag rätt kommer det bara att bli värre. Fler elever riskerar att slås ut, resultaten kommer förmodligen att bli sämre och lärarna kommer att gå in i väggen i ännu högre grad.

Politiker, på alla nivåer, och lärare har nytta av det här. Inte bara av resultaten utan också den samlade bilden av alla de här nivåerna med villkor som lärare jobbar under. Avhandlingen kan ge en bättre bild av hur mångfacetterat och svårt läraryrket är. Detta kanske kan leda till att häxjakten på lärare slutar. Idag lägger man ju skulden på lärarna, att det är de som är problemet, men jag tror att det är en alldeles för enkel förklaring. Jag tror snarare att det är politikerna som är problemet för skolan.

Hur tror du att dina resultat kan påverka arbetet i skolan?

– För att de här resultaten ska leda till en förändring i skolan måste det ske förändringar på politisk nivå först. Lärarens position i samhället behöver förstärkas och jag vill göra läraren ansvarig för sitt yrke. Lärare är samhällets viktigaste yrke.
Jag är ju väldigt normativ i den här avhandlingen. En enkel normativ sanning är att lärare som mår bra fungerar bättre än lärare som mår dåligt. Idag mår lärarna dåligt. Det finns massa empiri på detta. Allt fler lärare överväger att byta yrke. Och det är klart att detta får konsekvenser i klassrummet. Och eftersom lärarnas hälsotillstånd i första hand handlar om arbetsvillkor, om jag har rätt, så är det politikernas ansvar att rätta till det.