Lärarna tappar inflytande över nya medier i undervisningen

Är det lärarna eller IT-avdelningen som bestämmer över vilka nya medier som används i undervisningen? Den frågan ställer Kristina Hansson i sin avhandling som handlar om problematiken att integrera nya medier i skolan.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har arbetat som lärare, mediepedagog och medieutvecklare och har under åren erfarit flera stora skolreformer. Den bild som förmedlas av utfallet är ofta förenklad och lärarna får ofta skulden för att saker och ting inte blivit som planerat. Jag ville med avhandlingen visa hur komplext det är att integrera nya medier i skolan.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om styrningsproblematiken med att integrera nya medier i skolan. Det är en fallstudie från Piteå kommun, där lärare med utgångspunkt i läroplanens styrdokument och policys försökt hitta sätt att integrera nya medier. Jag har också använt min egen berättelse i det att jag som lärare, mediepedagog och medieutvecklare varit en pådrivande och styrande kraft i arbetet.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Över tid märks tydligt att ju mer skolan ekonomiseras desto mer förlorar lärarna inflytandet över hur nya medier används i undervisningen. Enligt läroplanen var det upp till lärare och elev att själva bestämma vad och hur nya medier användes. Men i takt med att allt fler datorer kom in i skolan hamnade besluten kring nya medier på kommunens ekonomi- eller IT-avdelning. Ett konkret exempel från studien är när ekonomichefen säger rakt ut till läraren att det är nyckeltalen som styr valet av nya medier i skolan.

– Jag fann två olika så kallade styrningsrationaliteter inom de statliga styrningsdokumenten. Den ena såg lärarnas kompetens och vikten av deras inflytande som betydelsefull medan den så kallade misstroendestyrningen fokuserade på kontroll och mätning av skolans verksamhet. Jag fann även tydliga olika intressen om varför nya medier ska införas i skolan. Film introducerades exempelvis i regel utifrån skolans övergripande uppdrag som samhällsförbättrande kraft. Intåget av IT i skolan skedde däremot under stark påtryckning från näringslivspolitiskt håll.

Vad överraskade dig?

– Framför allt den tydliga skillnaden i synen på vad skolan är som framkommer i policydokumenten.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag tror att många som är intresserade av att skapa den goda skolan kan känna igen sig. Jag hoppas också att kommuner kan ha nytta av resultaten när de genomför reformer. Men även politiker på riksnivå kan ha nytta av studien.

Susanne Sawander