Lärares yrkesidentitet alltmer skiftande
Nya, fler och förändrade arbetsuppgifter. Utifrån detta formar grundskollärarna sin yrkesidentitet som i dag är mer rörlig och anpassad efter det sociala sammanhanget, visar Niklas Gustafsons avhandling Lärare i en ny tid: Om grundskollärares förhandlingar av professionella identiteter .
Född 1966
i Norrhult
Disputerade
2010-05-28
vid Umeå universitet med avhandlingen:
Lärare i en ny tid: Om grundskollärares förhandlingar av professionella identiteter
Hur blev du intresserad av ämnet?
– Jag började jobba som grundskollärare i slutet av 80-talet. På 90-talet gick skolan igenom en rad omfattande reformer och förändringar som för lärarna ledde till både förändrade och fler arbetsuppgifter. När jag började forska såg jag också att det inte fanns så mycket forskning kring ämnet där lärare ställs i förgrunden.
Vad handlar avhandlingen om?
– Om hur grundskollärare formar sin yrkesidentitet i olika sociala sammanhang med exempelvis elever, kollegor, skolledare och föräldrar. Tidigare studier visar att de stora reformer och förändringar som genomförts i skolan i grunden har förändrat och framför allt vidgat lärarnas arbetsområde. Min avhandling grundar sig på återkommande samtal med totalt nio grundskollärare från tre olika skolor. Lärarna har samtidigt deltagit som medforskare. Samtalen vittnar om att lärarnas vidgade uppdrag medfört att de förväntas delta i alltfler arbetsgrupper inom skolan vilket har lett till att lärarrollen blivit mycket mer mångtydig. Att jobba i alla dessa olika grupper med skiftande uppdrag och syften tycks vara en ny utmaning för lärare i grundskolan. Det saknas också studier vad som händer med lärarnas yrkesidentiteter i relation till detta nya.
Vilka är de viktigaste resultaten?
– Att lärarnas yrkesidentitet inte är lika tydlig och distinkt jämfört med tidigare. I dag skapar lärarna sin yrkesidentitet utifrån ett mer mångfacetterat uppdrag där deltagandet i olika arbetsgrupper formar en mer rörlig och skiftande yrkesroll, beroende på socialt sammanhang. Ett annat resultat är att arbetet i olika grupper med enbart vuxna tar alltmer plats och tid för lärarna. Den huvudsakliga slutsatsen är att lärarna formar sin yrkesidentitet i strävan att skapa en meningsfull helhet av alla dessa olika uppdrag och tillhörigheter i skilda arbets- och undervisningsgrupper. Lärarna som deltagit i det interaktiva forskningsprojektet har fått möjligheter att vidareutveckla ett undersökande och forskande arbetssätt i skolan och då också forma identiteter som forskande lärare.
Hittade du något som överraskade dig?
– Ja, att arbetet som grundskollärare var så globaliserat. Skolfrågor ses ofta i ett lokalt perspektiv men jag upptäckte att skolan påverkas mer än vad man kanske tror av yttre faktorer. Ett exempel på det är informations- och kommunikationsteknik.
Vem har nytta av dina resultat?
– Jag tror att de kan vara intressanta i den allmänna diskussionen om skolan och lärare. Men jag hoppas också att de kan bidra till ökad kunskap kring lärarrollen hos både blivande och yrkesverksamma lärare. En annan förhoppning är att det interaktiva projektet där lärarna var medforskare ska bidra till fler möten mellan grundskola och högskola, lärare och forskare.