Lärares upplevda förmåga att undervisa påverkar deras undervisning

Lärare som upplever att de har en hög förmåga att undervisa använder sig oftare av metoder som kräver väl utvecklade pedagogiska och ämnesspecifika kunskaper i sin undervisning. Det visar Ulrika Ekstams forskning.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har jobbat i femton år som matematik- och speciallärare på högstadiet. Under den här tiden märkte jag att det ibland fanns ett svagt intresse men även bristande matematikkunskaper hos speciallärare. Jag upplever att det är särskilt viktigt att elever som har svårt i matematik har lärare med starka ämneskunskaper och ett stort intresse för matematik – för att kunna ge det stöd som de har rätt till på bästa möjliga sätt. Som speciallärare kunde jag även se att matematiklärarna inte alltid hade förståelse för elever som har svårt i matematik. Så jag har sett båda sidor av det här.

– I Finland fick vi en lagreform gällande stöd för elevens lärande som trädde i kraft 2011. Reformen handlade bland annat om att elever får rätt stöd i ett tidigt skede. Reformen innebar också att klass- och ämneslärarna förväntades samarbeta i större utsträckning med speciallärare när det gäller exempelvis planering, undervisning, utvärdering och dokumentation. Det uppstod mycket diskussioner som handlade om huruvida lärare har den beredskap som behövs för att ta hand om alla elever och differentiera undervisningen.

Vad handlar avhandlingen om?

Studien är gjord på speciallärare och matematiklärare i åk 7-9 i Svenskfinland, samt på speciallärarstuderande. Jag utgår från specialundervisningen i matematik ur matematik- och speciallärares synvinkel. Jag har tittat på hur modellen för specialundervisning ser ut och om det har skett några förändringar efter lagförändringen 2011, och hur det har påverkat lärares arbetssituation och undervisning. Jag har också tittat på lärarnas upplevda självförmåga att undervisa elever med svårigheter i matematik.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– För det första att inga större förändringar har skett efter lagreformen. Särskilt stöd i matematik ges fortfarande oftast till en elev utanför den ordinarie klassen, av en speciallärare, antingen individuellt eller i mindre grupp. Men man ska komma ihåg att jag gjorde undersökningen kort efter att reformen var i bruk. Det vore intressant att titta nu några år senare och göra en uppföljning.

– Tidigare forskning visar att lärares upplevda förmåga att undervisa har ett positivt samband med både elevens motivation och inlärning. Mina resultat visar att lärares upplevda förmåga att undervisa elever med behov av stöd i matematik påverkar hur de differentierar sin undervisning och har stor betydelse för undervisningen. Lärare med hög nivå av upplevd självförmåga använder sig oftare av metoder som kräver en hög nivå av pedagogiska och ämnesspecifika kunskaper som exempelvis differentiering av innehåll och samundervisning, än vad lärare med en lägre upplevd självförmåga gör. Samundervisning mellan ämneslärare och speciallärare anses vara speciellt gynnsamt för elever med behov av stöd i matematik och för elever i grundskolans högre årskurser.

– Jag har gjort fyra olika delstudier, tre studier handlar om matematik- och speciallärarna, och den fjärde studien är gjord på speciallärarstuderande. I den undersökningen framgick hur stor betydelse intresset för matematik har på den självupplevda förmågan att undervisa elever. Att studenterna har goda ämneskunskaper i matematik har inte alls samma inverkan på den upplevda självförmågan. Goda matematikkunskaper i sig inverkar inte på den upplevda självförmågan, om det inte samtidigt finns ett personligt intresse för matematik. Det var intressant. Man pratar ofta om att ämneskunskaperna har stor betydelse, och de har betydelse men för andra saker, inte för den upplevda självförmågan. Där är intresset klart dominerande.

Vad överraskade dig?

– Det som överraskade mest var att intresset har så stor betydelse för den upplevda självförmågan.

Vem har nytta av dina resultat?

– Resultaten kan göra lärarutbildare uppmärksamma på hur viktigt det är med samundervisning och att speciallärare och ämneslärare borde få samarbeta redan under studietiden. Tidigare studier visar också att den upplevda självförmågan grundas i ett tidigt skede, redan under sina första år som lärarstuderande eller lärare, och påverkas av ett flertal faktorer där den viktigaste är positiva erfarenheter – en känsla av att lyckas. Det är viktigt att under utbildningen starta projekt med handledning där studenterna får möjlighet att lyckas med samundervisning.

Åsa Lasson