Hoppa till sidinnehåll
Didaktik

Lärares tolkning av nationella kursplaner

Publicerad: 2013-12-19
Uppdaterad: 2014-01-09
John Miller
Skribent: John Miller
Charlotta Pettersson
Charlotta Pettersson

Född 1972
i Helsingborg

Disputerade 2013-10-11
vid Örebro universitet

Avhandling

Kursplaners möjlighetsrum: om nationella kursplaners transformation till lokala

Lärare upplever stor frihet när de tolkar kursplanerna i sin vardag. De använder sig ofta av dem som verktyg för att få legitimitet för sina egna ställningstaganden och pedagogiska idéer, visar Charlotta Petterssons forskning.
– Det är egentligen bara betygen som lärarna upplever som begränsande, säger hon.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag tyckte det var spännande att undersöka vilket innehåll de nationella kursplanerna får lokalt i samtal mellan lärare. Jag var med i en forskargrupp som har tittat på hur skolan styrs rent utbildningspolitiskt. Mitt uppdrag var att undersöka vad som händer med kursplaner när de blir lokala.

Vad handlar avhandlingen om?

– Hur lärare tolkar och förstår kursplanerna och vilka möjlighetsrum kursplanerna kan bidra med. Jag har tittat på kursplanernas förvandling från nationell till lokal, det vill säga vilket meningsinnehåll som lärare lägger i kursplanerna. I studien har jag har gjort fokusgrupper med sex olika arbetslag, och undersökt hur de samtalar om och skapar mening om kursplaner.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Ett spännande resultat är att lärare alltid tolkar kursplanen i relation till olika aspekter, främst dessa fyra följande: läraruppdraget, samhället, betygskriterier och elever. Resultatet blir olika beroende på vad kursplanen tolkas i relation till.

– Jag kunde också se att lärare ser kursplanen som ett dokument som möjliggör, och de upplever stor frihet i relation till den. Nästan allt som de gör tycker de kan passa in. Det är egentligen bara betygen som lärarna upplever som begränsande. De refererar till kursplanerna för att få legitimitet för sina egna ställningstaganden och pedagogiska idéer. De använder sig av referenser till kursplanerna men det finns egentligen ingenting bakom – det blir vad jag kallar luftreferenser.

Vad överraskade dig?

– Lärarna har ett metaforrikt språkbruk i relation till kursplanerna. De talar om kursplanen som en buljongtärning, att de får använda sig av kofot för att bända och hacka och så vidare. De vardagliga metaforerna begränsar snarare än stöttar lärarna i att komma vidare i sina pedagogiska frågor och dilemman. De skulle behöva språkliga verktyg i form av ett reflekterande pedagogiskt metaspråk.

Vem har nytta av dina resultat?

– Lärare, rektorer, utvecklingsledare och politiker – alla som jobbar inom skolan och som bearbetar de nationella kursplanerna att bli lokala. Och de som funderar över hur skolans verksamhet styrs med hjälp av nationella styrdokument.

Åsa Lasson

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med

forskningsinstitutet Ifous

Läs mer
Stockholm

Yrkesutbildning för vuxna

Undervisar du vuxna på ett yrkesprogram? Varmt välkommen till Skolportens konferens som ger dig den senaste forskningen inom området, praktiska verktyg för undervisningen och möjligheten att utvecklas i din yrkesroll. Välj om du vill delta på plats i Stockholm 14 maj eller digitalt på webbkonferensen mellan 21 maj-11 juni.
Läs mer och boka
Vux
14 maj

Andraspråksutveckling i förskolan

I den här kursen som leds av Anniqa Sandell Ring får du konkreta verktyg för att stärka din kunskap om andraspråksutveckling i förskolan. Flexibel start, kursintyg ingår och tillgång till kursen i 6 månader. Pris 749 kr ex. moms. Vi erbjuder rabatter för grupper. Är ni en grupp som vill delta? Kontakta oss för specialerbjudande!
Läs mer och boka
Fsk
Dela via: 

Relaterade artiklar

Relaterat innehåll

Senaste magasinen

Läs mer

Nyhetsbrev