Lärares intressen påverkar undervisning om klimatet

Det finns stor konflikt mellan syftet med klimatundervisningen och vad som faktiskt sker i skolan, menar Mikaela Hermans som har studerat klimatundervisningen i den finlandssvenska skolan.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Natur och miljö har legat mig varmt om hjärtat ända sedan jag var liten. Jag är ämneslärare i biologi och geografi och när jag genom ett projekt fick möjlighet att forska ville jag fördjupa mig i klimatförändringen från ett miljöpedagogiskt perspektiv. Det kändes i högsta grad aktuellt och relevant.

Vad handlar avhandlingen om?

– Hur niondeklassare och geografilärare i den finlandssvenska skolan ser på och förhåller sig till klimatförändringen och undervisningen om klimatförändringen. Det handlar om hur de här grupperna ser på bakgrunden till, följderna av och åtgärder mot klimatförändringen, hur de förhåller sig känslomässigt och hur de ser på undervisningen om klimatförändringen.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– I båda grupperna, särskilt bland eleverna, fanns de som menade att det är oklart på vilket sätt människan påverkar klimatet. Både elever och lärare ansåg vanligen att klimatförändring är något som inte påverkar dem själva. Då var det också logiskt att deras villighet att vidta åtgärder för att minska den egna påverkan på klimatet var rätt liten. De elever som intresserade sig för miljöfrågor hade däremot högre villighet till förändring än andra. Tydligt var också att lärares personliga prioriteringar och syn på klimatförändringen återspeglades i undervisningen. De som själva var intresserade av natur och engagerade sig i en klimatvänlig livsstil ville också få eleverna att agera. Samtidigt gav både elever och lärare uttryck för att undervisningen inte hjälper elever att vidta åtgärder och det finns en stor konflikt mellan vad forskare anser är huvudsyftet med klimatundervisningen och vad som faktiskt händer i skolan.

Vad överraskade dig?

– Flera saker, men framför allt att ingen av lärarna var bekant med vad den nationella läroplanen säger om klimatundervisningen. Men då ska jag säga att den gamla läroplanen är från 2004. Nu har vi fått en ny som trätt i kraft under hösten och skulle jag ställa samma frågor nu kanske den skulle vara mer bekant.

– Jag hade heller inte väntat mig att det bland geografilärarna skulle finnas en som kallade sig själv klimatskeptiker. Det märktes också i hans undervisning.

Vem har nytta av dina resultat?

– Alla som är intresserade av undervisning om klimatförändringen. En konkret nytta är att jag tagit fram riktlinjer för lärarutbildning, lärarfortbildning och för skolans undervisning om klimatförändringen.

Annika Larsson Sjöberg