Lärares har hög tilltro till sitt yrkesskrivande
Född 1972
Bor i Söderbärke
Disputerade 2016-12-16
vid Örebro universitet
Gymnasielärares skrivpraktiker: skrivande som professionell handling i en digitaliserad skola
Alla lärare utarbetar sitt eget sätt att skriva. De har också en stark tilltro till sin egen professionella kapacitet och vill ogärna anpassa sitt skrivande efter andra, visar Anna Annerberg i sin avhandling.
Varför blev du intresserad av ämnet?
– Det var när jag jobbade som gymnasielärare i svenska. Jag slogs av hur olika stil och ord jag använde när jag svarade på olika mejl, beroende på vad det var för slags mejl. Det fick mig att börja fundera på gymnasielärares skrivande och professionella uttryck.
Vad handlar avhandlingen om?
– Jag har undersökt gymnasielärares skrivande som en vardagsnära professionell handling. Jag ville se komplexiteten i detta och har utgått från lärarnas eget perspektiv och vilka villkor de upplever påverkar deras skrivande. Det handlar om yrkesskrivande som förändras genom digitalisering och ökade krav på dokumentation.
Vilka är de viktigaste resultaten?
– Framför allt kunde jag se att lärare gör väldigt olika. Alla har utarbetat ett eget sätt att skriva som de är nöjda med. Förutom materiella förutsättningar så formas skrivandet av sex villkor jag identifierat; effektivitet, återanvändning, legitimitetssträvan, granskningsrisk, relation till mottagaren och handlingsutrymme.
– Men även om lärarna är nöjda med sitt skrivande så nämner de också problem, särskilt vid skrivandet av åtgärdsprogram, hanteringen av bilder i undervisningsmaterial och att komma överens i kollegiet om hur texter ska skrivas.
Vad överraskade dig?
– Att lärarna höll så hårt på sin egen uppfattning om vad som är professionellt och att de hade sådan tilltro till sin egen professionella kapacitet. Man vill göra lika för att framstå som professionella som grupp men lärarna lyssnade inte i särskilt stor utsträckning på sina kollegor som professionella yrkesutövare. Problem i samband med skrivande behandlas ofta som ytliga problem. Att det handlar om att välja rätt ord i ett omdöme eller åtgärdsprogram, när det finns underliggande problem som brist på samsyn om betygsättning eller skillnad i förståelse för åtgärdsprogrammens funktion.
Vem har nytta av dina resultat?
– De som är intresserade av yrkesskrivande och förändringar i skrivpraktiker och även de som intresserar sig för lärares yrkesutövning och för digitaliseringen av skolan. De som styr skolan kan också ha nytta av den. Om de vill förändra en skrivpraktik på skolan kan de föra en diskussion med lärarna utifrån de sex villkoren jag identifierat.