Lärare, socialsekreterare och barn som far illa
Lärare har en negativ inställning till socialtjänsten och uppfattas ofta sakna kunskap omsocialsekreterares arbete något som påverkar samarbetet mellan yrkesgrupperna. Detkonstaterar Per Germundsson i avhandlingen Lärare, socialsekreterare och barn som farilla. Om sociala representationer och interprofessionell samverkan . Han efterlyser också ettstrukturellt perspektiv i synen på barn som far illa.
Född 1956
i Växjö
Disputerade 2011-04-15
vid Örebro universitet
Läs abstract och ladda ner avhandlingen nedan
Lärare, socialsekreterare och barn som far illa. Om sociala representationer och interprofessionell samverkan.
Varför blev du intresserad av ämnet?
– Jag har ingått i en forskargrupp som på uppdrag av Myndigheten för skolutvecklingutvärderade samverkan kring barn som far illa. På så sätt kom jag in på samverkansfrågormellan olika professioner som arbetar med barn som far illa.
Vad handlar avhandlingen om?
– Om de uppfattningar som lärare och socialsekreterare har dels om varandra och dels om barnsom far illa eller riskerar att falla illa. Jag har undersökt vad de här uppfattningarna får förföljder i den interprofessionella samverkan mellan yrkesgrupperna.
Vilka är de viktigaste resultaten?
– De representationer som lärare och socialsekreterare har om varandra och om barn påverkarsamverkansprocessen. Man tycks ha en likartad bild av barnen men om man tittar påsynen som de två yrkesgrupperna har på varandra finns det skillnader. Socialsekreteraresrepresentationer om lärare är huvudsakligen positivt värdeladdade, de handlar om individenoch om lärarnas personliga egenskaper. Däremot tycker de att lärare saknar kunskap kringsocialsekreterare och deras arbetsfält.Om man tittar på lärares representationer om socialsekreterare så är de mer negativtladdade. Lärare tänker mer på socialtjänsten som organisation och inte på den enskildesocialsekreteraren som individ. Det som gör att bilden blir negativt laddad är att det finnsmycket lagar och regler som styr som exempelvis sekretess.
Vad överraskade dig?
– Att man inte i större utsträckning tog upp faktorer kring barnen som är på samhälleligstrukturell nivå. När jag frågade vad personen kom att tänka på kring barn som far illa ellerriskerar att fara illa så var det sällan eller aldrig som det kom upp frågor om fattigdom,segregation eller integrationsfrågor. I forskarsamhället fokuseras ofta strukturella förhållandenmen detta verkar inte ha slagit i genom i praktiken.
Vem har nytta av dina resultat?
– Personer på ledningsnivå inom skolan och socialtjänsten. Om lärarna ofta har en negativ bildav socialtjänsten så kan det bero på frågor om lagstiftning där den enskilde socialsekreterareninte kan ändra på något. Även andra parter som samverkar inom andra yrkesgrupper kan dralärdomar av resultaten.