Lärare saknar tid att diskutera med varandra
Född 1965
Bor i Lund
Disputerade 2018-05-03
vid Lunds universitet
No Time to Talk! Teachers’ Perceptions of Organizational Communication and Work-related Health
Många lärare saknar tid att diskutera med kollegor, har svårt att separera jobb från fritid och få utrymme för återhämtning. Det visar Elinor Schad i sin avhandling om lärares upplevelse av kommunikationen på sin arbetsplats.
Varför blev du intresserad av ämnet?
– Jag har arbetat som skolpsykolog i många år och vet av erfarenhet hur mycket samtalsklimatet påverkas av det som ”sitter i väggarna”. Men också hur mycket det varierar mellan skolor.
Vad handlar avhandlingen om?
– Om kommunikationen mellan lärare och deras syn på samtalsklimatet kopplat till arbetstillfredsställelse. Mer specifikt om de upplever psykiskt välbefinnande, möjlighet att separera arbete från fritid och tid till återhämtning.
– Avhandlingen bygger på två studier, varav en kvalitativ och en kvantitativ. Den förstnämnda baseras på samtal i fokusgrupper med 44 grundskollärare. Materialet från fokusgrupperna har sedan använts för att sammanställa en kontextuell förankrad enkät som besvarats av 400 lärare.
Vilka är de viktigaste resultaten?
– Lärare hinner inte interagera med sina kollegor, det finns helt enkelt inte tid till att prata och diskutera lärare emellan. Resultaten visar också att många har svårt att separera arbete från fritid och få tid till återhämtning. Det framkommer tydligt att ju sämre möjligheter att kommunicera, oberoende av skäl, desto sämre psykisk hälsa och desto mer missnöje upplever lärare med sin arbetssituation. Framför allt råder brist på struktur. Dels kring hur den egna arbetstiden bäst används, dels för samtal kollegor emellan. Flera lärare vittnar om hur de träffas utanför arbetstid för att hinna prata och planera det gemensamma arbetet.
– Vidare pekar många lärare på att möten ofta fylls med ”fel” saker, inte sällan ren information som kan förmedlas på andra sätt, exempelvis mejl. Men mycket mötestid ägnas också åt samtal om svåra elever. Det här leder till att andra frågor, inte minst skolutvecklingsfrågor, som lärare vill och behöver prata om, prioriteras ned.
– Sammantaget synliggör min avhandling en brist på struktur, både hos enskilda lärare vad gäller att planera sin arbetstid, men också på organisationsnivå.
Vad överraskade dig?
– Det tydliga resultatet att lärare som upplever att det är svårt att planera den egna arbetstiden också har sämre hälsa – de upplever mer stress, oro och hopplöshet kring den egna situationen.
Vem har nytta av dina resultat?
– Framför allt rektorer och skolledare som behöver tänka till för att på organisationsnivå skapa bra och tydliga strukturer ger lärare tid och utrymme för kommunikation.