Lärare och föräldrar disciplinerar varandra

Hur blev du intresserad av ämnet?

Ända sedan min grundutbildning i historia har jag varit intresserad av familjepolitik och genusfrågor. När jag kom in på Tema Barn var jag lite trött på genus och började istället intressera mig mer för maktrelationerna mellan föräldrar och barn. Ganska snart insåg jag att det familjer bråkar mest om är läxor, något som i sin tur ledde mig in på frågan om föräldraengagemang

Vad handlar avhandlingen om?

Avhandlingen ingår i ett större forskningsprojekt där vardagsliv i barnfamiljer jämförs mellan Sverige, USA och Italien. Syftet har varit att studera hur moderna familjer får ihop sin vardag. Vad jag har gjort är att undersöka vardagen hemma hos svenska medelklassfamiljer med barn i skolåldern och där båda föräldrarna arbetar minst 75 procent. Förutom intervjuer har jag videofilmat vardagslivet mornar och kvällar.

Min avhandling är en så kallad sammanläggningsavhandling där två artiklar är mer intressanta för skolvärlden än de andra. Artiklarna handlar om hur föräldrar och lärare förhandlar om ansvaret för barnet, både pedagogiska frågor och barnens beteende. I den ena artikeln har jag studerat föräldrars engagemang i skolan bland annat med hjälp av veckomeddelanden från lärare. Den andra artikeln handlar om läxor.

Vad är resultatet och dina viktigaste slutsatser?

Sammanfattningsvis så visar avhandlingen att svenska medelklassföräldrars tillvaro är mycket barncentrerad. Att engagera sig är självklart och föräldrarna ställer höga krav på sig själva. Men kraven kommer också från det omgivande samhället, inte minst från skolan. Tyvärr kan man konstatera att detta framförallt gäller mammorna. Den engagerade föräldern är ännu på 2000-talet en mamma.

En viktig slutsats är också att föräldrar idealiserar tid som spenderas med barnen, men att det i vardagslivet är svårt att få denna tid. Vardagen är fylld med tid för barnen samtidigt som föräldrarna drömmer om tid med barnen. Istället ägnas mycket tid för barnet, det vill säga hushållsarbete och barnomsorg. I båda handlar det om barncentrering, men föräldrarna uppfattar tid med barnet som mer engagerad tid. Om man tar exemplet läxor så faller det under tid för barnet – något som måste göras.

Är det därför det blir så mycket bråk om läxor?

Att föräldrar och barn bråkar om läxor verkar ha flera orsaker. För det första så är läxorna en pålaga som kommer utifrån och som inte går att förhandla om. Om du som förälder vill framstå som bra så måste du se till att ditt barn gör läxorna. För det andra så handlar det om olika föreställningar om tid. Föräldrarna tycker att barnen ska göra läxorna först och roa sig sedan, medan barnen tycker tvärtom. För det tredje så finns det en idé om att läxor ska lära eleverna självständigt arbete samtidigt som lärarna förväntar sig att föräldrarna ska se till att läxorna är gjorda. Blir barnen för självständiga så kan det också leda till problem och bråk.

Hittade du något under arbetets gång som överraskade eller förvånade dig?

En sak som fascinerade mig var funktionen hos de veckobrev som lärarna skickade hem med eleverna. Ett vanligt sätt att använda brevet var som ett slags checklista; föräldrarna läste högt för sina barn och bockade av. Men föräldrar använder också breven för att disciplinera sina barn. Även om det inte står explicit i brevet att föräldrarna ska prata med sin unge så gör de det: Se här Pelle vad fröken skriver… På så sätt fungerar breven som en slags förlängning av skolan.

En intressant iakttagelse som jag gjorde var att när det gällde beteendeproblematik så var det plötsligt föräldrarna som blev experterna. Även om mycket annat är på lärarnas villkor så verkar det finnas en idé om att om bara föräldrarna engagerar sig så ska skolans problem lösa sig. På så sätt har veckobreven en disciplinerade funktion även gentemot föräldrarna.

Samtidigt så kan de föräldrar som jag har studerat också ifrågasätta lärarnas kompetens, så frågan är vem som disciplinerar vem. Jag skulle säga att lärarna och föräldrarna ägnar sig åt en ömsesidig disciplinering av varandra.

Vem har nytta av dina resultat?

Vad jag hoppas på är att avhandlingen ska få både föräldrar och lärare att reflektera över hem och skola-relationen och över läxor.

Hur tror du att dina resultat kan påverka arbetet i skolan?

När man pratar om föräldraengagemang så menar man nästan alltid det formella engagemanget; att vara klassförälder, sitta i skolstyrelsen och så vidare. Så gott som aldrig talar man om läxor – trots att läxorna upptar en stor del av barnfamiljernas vardag. Jag hoppas att lärarna inser att det är ett stort arbete som föräldrarna gör. Ett stort arbete som dessutom leder till konflikter. Vill man ha det så? De föräldrar som jag har tittat på har både de kulturella och ekonomiska resurserna som krävs för att engagera sig och ändå blir det bråk. Hur är det då i familjer med sämre förutsättningar kan man fråga sig?

En annan sak som jag vill lyfta upp till diskussion är att det här med läxor faktiskt är rätt komplicerat. Å ena sidan så uppmuntrar lärarna föräldrarna att hjälpa till med läxorna, å andra sidan så får föräldrarna absolut inte gå över gränsen och göra läxorna åt sina barn.