Lär av muslimskt profilerade skolor

Hur blev du intresserad av ämnet?

– Jag har skrivit om islam tidigare i två böcker tillsammans med Jan Samuelsson, Islam en folkrörelse och Kärlek och familjeliv enligt islam. Men mitt intresse för ämnet islam och skola väcktes i slutet av 1970-talet då jag genom min dotters dagis kom i kontakt med en muslimsk familj från Turkiet. Jag och min dotter reste 1981 till Turkiet och bodde under några sommarveckor där tillsammans med den turkiska familjen. Efter den resan började jag studera om islam på egen hand.

Vad handlar avhandlingen om?

– I avhandlingen gör jag en jämförande studie mellan två grundskolor med muslimsk profil i England och två i Sverige. Mitt syfte har varit att få bättre kunskap om de värderingar som dominera i de här skolorna. Avhandlingen handlar alltså mycket om värden och värderingar, och hur skolorna hanterar mötet mellan muslimska värderingar och läroplanens värderingar. Men den tar också upp de regleringar som staten i de båda länderna har satt upp när det gäller att starta religiöst inriktade skolor.

– Materialet bygger på intervjuer som jag gjort med personalen, skolornas rektorer och huvudmän och föräldrar. Bland eleverna i år 5 och 6 har jag i en av de svenska skolorna gjort en gruppintervju. I den andra svenska skolan, och i de båda engelska, har eleverna skrivit brev till mig och berättat om varför de valt att gå i en muslimskt profilerade skolan, hur det är att vara elev på skolan och vilka drömmar de har inför framtiden. Intervjuerna med personalen och skolledarna har mycket handlat om vilka förebilder de har i sitt pedagogiska arbete, och vilka för- och nackdelar de ser med en muslimskt profilerad grundskola jämfört med en kommunal.

– Men vi har också berört frågor som: Är det möjligt att kombinera värdegrunden i den nationella läroplanen med islamiska värden och värderingar? Vilka muslimska regler gäller på skolorna? Vad är vägledande för arbetet i skolan, Gud, den nationella läroplanen eller något annat? I Sverige har jag även intervjuat politiker. Det visade sig att deras kunskap om de muslimskt profilerade skolorna i den egna kommunen varierade. En del av politikerna baserade sin uppfattning på tredjehandsinformation och på vad de hört och läst i media.

– Avhandlingen diskuterar med andra ord värden och värderingar väldigt mycket. De intervjuade personerna har fått utrymme att reflektera kring de värderingar de har på den egna skolan, värderingar som elever och personal har med sig från olika delar av världen och från den sekulära delen av samhället.

Vad är resultatet och dina viktigaste slutsatser?

– Det främsta resultatet är de stora skillnader som jag har sett mellan de svenska och engelska skolorna, vilka till stor del beror på de olika statliga regleringar som gäller i de båda länderna, och vilka ramar som har satts upp för grundskolor med konfessionell inriktning. För att illustrera skillnaderna innebär det, om man ser det rent hypotetiskt, att de två engelska grundskolorna aldrig hade blivit godkända om de hade försökt etablera sig i Sverige. De skulle upplevas som alltför konfessionella, med muslimska inslag som hade varit integrerade hela skoldagen.

– Skulle omvänt de två svenska grundskolorna försöka starta i England hade de till att börja med troligen inte fått det, eftersom de har så få muslimskt profilerade skolor som beviljats statsbidrag. De hade säkert också haft svårt att rekrytera elever eftersom de muslimska föräldrarna skulle uppleva skolorna som helt sekulära.

– Ett annat viktigt resultat rör den debatt som bedrivs i Sverige, där man pratar om att barnen i muslimskt profilerade skolor blir indoktrinerade och isolerade. Detta stämmer inte med den forskning jag gjort. I de skolor som jag har studerat har jag sett att de muslimska inslagen är väldigt få. Det handlar om att det finns tillgång till ett bönerum (som det är frivilligt att använda), att maten är anpassad, att flickorna kan använda slöja om de vill utan att bli trakasserade, och att flickor och pojkar är uppdelade under idrotten och simlektionerna.

Hittade du något under arbetets gång som överraskade eller förvånade dig?

– Det som förvånat mig mest är de stora skillnaderna jag sett mellan skolorna, både inom och mellan de olika länderna. Varken här eller i England kan man prata om muslimskt profilerade skolor som en heterogen grupp, det finns stora skillnader mellan dem, precis som mellan andra skolor. En sak som skiljde sig åt var till exempel att de icke-muslimska lärarna i en av de engelska skolorna förväntades bära slöja. I den andra engelska skolan, och i de två svenska, fanns det inga sådana krav.

– En annan sak som överraskat mig är att man i skolorna i England delar på barnen i 9-årsåldern, pojkar och flickor får då inte leka tillsammans under rasten och inte heller sitta tillsammans pojke/flicka i klassrummet. Ytterligare en aspekt är att man i England, eftersom religionskunskap inte ingår i den engelska läroplanen, kan välja att undervisa enbart om islam. Där är också de flesta lärarna själva muslimer. I de svenska muslimskt profilerade skolorna undervisar man om alla religioner, och i de skolor som jag undersökte var de flesta lärare icke-muslimer.

– Något som jag tycker har känts sorglig är att de muslimskt profilerade skolorna i Sverige får kämpa så väldigt för att komma in i den sekulära pedagogiska skolfamiljen. De har verkligen försökt att få till ett samarbete med kommunala skolor, men har oftast inte fått något positivt gensvar. Jag har också sett en muslimskt profilerade skola som har utsatts för en form av diskriminering när det gällt tilldelning av kommunala extramedel. Det har ställts krav på den som inte andra friskolor i kommunen har fått, en form av negativ särbehandling. Jag har också förvånats över att det finns skolpolitiker som aldrig besökt den muslimskt profilerade skolan i sin kommun.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag tror att många kan ha glädje av avhandlingen eftersom den ger så många bra beskrivande exempel på hur de här skolorna arbetar med värderingar och etik. Det är något som både lärare och skolledare i grundskolan, kommunala tjänstemän som ansvarar för de här frågorna och forskare, kan ha glädje av. Men naturligtvis också landets lärarutbildningar.

Hur tror du att dina resultat kan påverka arbetet i skolan?

– Min avhandling fokuserar egentligen mer på individernas privata livsåskådning, än på islam. Det är individerna som lyfts fram och jag har på så sätt strävat efter ett djup när det gäller att få fram vad de intervjuade tycker och tänker. Jag tror att det, oavsett vilken skolform man är verksam inom, är viktigt att kunskapen om frågor som berör värderingar och etik ökar. Att vi i skolan oftare berör våra djupaste tankar och funderar över hur vi bemöter varandra. Det har ofta framställts som en självklarhet att muslimskt profilerade skolor har något att lära av kommunala skolor, men nästan aldrig det omvända. Jag hoppas att avhandlingen visar motsatsen.