Lägg mer fokus på skolans förbättringsarbete

Hur blev du intresserad av ämnet?

Det har förstås delvis att göra med min lärarbakgrund. Jag har alltid haft ett stort intresse för skolutveckling, eller skolförbättring som jag hellre vill kalla det. Genom åren har jag arbetet nationellt med fortbildning av lärare och skolledare, men också internationellt med bland annat finska och ryska rektorer. När jag har varit ute har jag fascinerats av hur skolutvecklings-
arbetet på vissa skolor går som på räls, medan man på andra skolor har idéer som aldrig leder till någon förändring. Jag har funderat över om det finns något i skolans kapacitet eller miljö som gör att vissa lyckas bättre än andra? Och om det går att identifiera denna kapacitet så att andra skolor kan dra nytta av den?

Vad handlar avhandlingen om?

Den handlar om skolors interna skolförbättrings-kapaciteter speglade genom rektorers föreställningar inom tre områden, som tidigare forskning ser som kritiska kapaciteter för skolförbättring; samarbetsformer, kompetensutveckling och ledarskap.

Vad gäller samarbetsformer handlar det både om det interna samarbetet, det vill säga hur skolan arbetar med arbetslag, och det externa samarbetet med kontakter utanför själva skolan. Kompetensutveckling berör rektorernas föreställningar om hur de arbetar med lärarnas fortbildning. Ledarskapet slutligen belyser rektorers föreställning om ledarskapets betydelse i ett bredare perspektiv. Jag vill påpeka att jag enbart har fokuserat på rektorer i avhandlingen, och det alltså är deras föreställningar om olika förbättringskapaciteter som speglas.

Avhandlingen är skriven inom projektet Struktur, kultur, ledarskap förutsättningar för framgångsrika skolor? I projektet ingick 24 stycken 7-9-skolor från 12 olika kommuner. Från varje kommun valdes en skola ut som låg över riksgenomsnittet när det gäller kunskapsmålen, och en som låg under. Men eftersom läroplanen i dag lägger lika stor vikt vid de sociala målen som vid kunskapsmålen, utvecklade vi en enkät som alla elever i år nio som ingick i projektet fick besvara. På så sätt fick vi fram två skalor, hur skolorna låg till enligt kunskapsmålen, men också hur eleverna värderade att skolorna levde upp till de sociala målen.

Vad är resultatet och dina viktigaste slutsatser?

Jag har i min avhandling tittat på de fem skolor som låg över medelvärdet, både när det gällde kunskapsmålen och de sociala målen, samt de fyra som låg under medelvärdet på båda skalorna. Jag har valt att benämna dessa nio skolor som mer framgångsrika skolor, respektive mindre framgångsrika skolor. Utifrån dem har jag sedan jämfört skillnaderna och likheterna i rektorernas föreställningar om skolornas förbättringskapacitet.

När det gällde de interna samarbetsformerna såg jag att de mer framgångsrika skolorna var mer inriktade på arbetslagsbaserad verksamhet. I de mindre framgångsrika var det snarare så att ambitionen med arbetslag fanns på pappret, men de hade inte genomförts i praktiken. I de här skolorna var det enskilda lärare som drev utvecklingen framåt. Ett annat spännande resultat är det som gäller de externa arbetsformerna. Där visade det sig att samarbete som riktar sig utanför skolan är helt och hållet individbaserat på samtliga skolor. Det bygger på att några eldsjälar driver de här frågorna på egen hand. Det står och faller med deras engagemang och närvaro.

När det gäller kompetensutveckling har rektorerna på de mer framgångsrika skolorna uppfattningen att kompetensutveckling fungerar som en hävstång när det gäller att arbeta med förbättring. I de mindre framgångsrika skolorna är det mer tillfälligheter som avgör vilken typ av kompetensutveckling man väljer att satsa på.

Tittar man slutligen på ledarskapet arbetar de mer framgångsrika skolorna med ett ledarskap som involverar lärarna. De skapar en miljö där lärarna tar på sig ett ledarskap i vardagen. Hos de mindre framgångsrika finns en acceptens för att lärarna vill behålla sin autonomi och det involverande ledarskapet blir mer en vision än en realitet.
Det är dock viktigt att påpeka att studien inte försöker skapa en korrelation mellan rektorers föreställningar och skolans framgångsnivå. Studien visar enbart skillnader och/eller likheter mellan rektorernas föreställningar om samarbetsformer, kompetensutveckling och ledarskap som interna förbättringskapaciteter i mer framgångsrika och mindre framgångsrika 7-9 skolor.

Hittade du något under arbetets gång som överraskade eller förvånade dig?

Ja, detta att de externa samarbetsformerna var så knutna till enskilda personer förvånade mig. Här finns det mycket att arbeta med ute på skolorna. Jag reagerade också på att det i rektorernas föreställningar finns en stark drivkraft att utveckla en arbetslagsbaserad verksamhet, där lärarna involveras. Men att det på en del skolor inte alltid finns en acceptans för detta bland lärarna.

Vem har nytta av dina resultat?

Jag tror att många rektorer kommer att tycka att avhandlingen är intressant, men också en och annan lärare. Skolan behöver ägna tid och kraft åt att bygga upp de inre förutsättningarna för ett förändringsarbete. Säkert kommer även skolchefer, personer inom rektorsutbildningen och kommunalpolitiker att ha glädje av den.

Hur tror du att dina resultat kan påverka arbetet i skolan?

Jag hoppas att man tar mina resultat på allvar och arbetar aktivt för en förbättring. All skolförbättring är en långsiktig process och skolan måste planera och förbereda sig ordentligt för att ett sådant här arbete ska bli framgångsrikt.