”Lägg krutet på grundläggande matematikundervisning”

Grundläggande matematikundervisning är a och o för barn med dyskalkyli. Det gäller inte bara på lägre nivåer utan även när matematiken bli mer avancerad, visar Linda Olsson som forskat om elevers matematiska utveckling.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag arbetar som skolpsykolog och under min studietid extraknäckte jag som testledare i ett forskningsprojekt om matematik i skolan. Det insamlade materialet använde jag sedan i mitt uppsatsskrivande och när jag senare började forska kändes det självklart att dyka än djupare i fältet.

Vad handlar avhandlingen om?

– Avhandlingen består av tre delar, den första handlar om elevers matematiska utveckling. Här har jag studerat närmare 300 elever i årskurs 3 och mätt hur olika matematiska kompetenser hänger samman, från grundläggande antalsuppfattning till mer avancerad matematik.

– I del två undersöks de två gängse förklaringsmodellerna till dyskalkyli. Det ena spåret menar att det beror på medfödd icke-språklig nedsättning som stör inlärningen av såväl siffror och deras betydelse. Den andra förklaringsmodellen anser att den medfödda antalsuppfattningen är intakt, men att dyskalkyli uppstår i inlärningen mellan antal (icke-språkligt) och siffror. Enligt den senare teorin har alltså de med dyskalkyli en normal icke-språklig antalsuppfattning, till skillnad från den första teorin. Av de 300 eleverna har jag plockat ut de som låg absolut lägst i matematiska kunskaper. Varje elev sedan sorterats in under den beskrivning som passar bäst på just dem.

– Avhandlingens tredje del är en datorbaserad interventionsstudie med förskoleklassbarn som under tio minuter i tre veckors tid har fått träna grundläggande matematik i ett datorprogram som jag tagit fram.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att grundläggande matematikundervisning är oerhört viktigt. Det här gäller inte bara i matematikens lägre nivåer utan även när ämnet blir mer avancerat. Många lärare tänker kanske att matteproblem ”ger sig med tiden” eller att ”det finns tid att öva på det här senare”. Men studien pekar tydligt på att det är väldigt svårt att hämta igen bristande grundkunskaper. Därför är det viktigt att lägga krutet på just grundläggande undervisning – oavsett nivå. En stor poäng med studien är att den bekräftar just detta. Ett problem inom pedagogiken är att vi inte alltid vet varför vi gör som vi gör.

– Vad gäller förklaringsmodellerna till dyskalkyli finns inga vattentäta skott mellan de båda spåren. Båda stämmer, men inte för alla elever. Min avhandling visar därmed att orsakerna till dyskalkyli är mycket mer komplexa än vad vi tidigare trott.

– Den sista studien visar att tio minuters matematikträning, oavsett design, under tre veckor ger stora effekter jämfört med kontrollgrupperna. Kort sagt – barn utvecklar mer kunskaper i det de tränar på.

Vad överraskade dig?

– De stora effekter som endast tio minuters matematikträning i tre veckor faktiskt ger. Jag blev mycket imponerad av att en sådan liten insats kan göra så stor skillnad.

Vem har nytta av dina resultat?

– Skolpersonal förstås, främst matematiklärare. Men även skolpsykologer som är med och utreder elever med matematiksvårigheter. Dyskalkyli är fortfarande mycket outforskat område och alla som arbetar med skola behöver mer kunskaper i ämnet.

Susanne Sawander