Låga förväntningar på yrkesprogrammens elever

Yrkesprogrammens läroböcker i svenska är förenklade och uppfyller inte alltid skolans värdegrund. Katrin Lilja Waltå konstaterar att det ställs för låga krav på yrkesprogrammens elever.  

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är lågstadielärare och innan jag utbildade mig till gymnasielärare arbetade jag på gymnasiets byggprogram. Då visste jag inte att det finns olika böcker för olika inriktningar på gymnasiet. Mina elever klarade sig bra på de nationella proven och de texter som de skrev var generellt bra. Men det visade sig att jag hade använt böcker som var avsedda för de studieförberedande programmen. När jag tittade på böckerna som var avsedda för yrkesprogrammen insåg jag att de var oerhört förenklade. Det fanns olika böcker för olika gymnasieprogram trots att de har samma kursplan och samma nationella prov. Där föddes intresset för att undersöka det vidare.

Vad handlar avhandlingen om?

Jag har undersökt förväntningar på läsarens nivå, kunskapskrav, ämnessyn och framförallt litteratursyn i ett tiotal läroböcker i svenska för gymnasiets yrkesinriktade program. Jag har undersökt böckerna utifrån fyra olika områden: genus, mångfald, genreperspektiv och litteraturhistoriskt perspektiv. Min avhandling är den första studien som undersöker yrkesprogrammens böcker.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att det är låga förväntningar på elever på yrkesprogram och att läroböckerna inte alltid uppfyller skolans värdegrund. Exempelvis förmedlar de stereotypa bilder av andra kulturer än den svenska och innehållet är mer ojämlikt när det kommer till fördelning av författare. Det är mycket färre kvinnliga författare än män i böckerna. Texterna är publicerade mellan sent 90-tal och på 2000 talet så man borde få fram fler kvinnor. Vissa böcker är specifikt inriktade på traditionellt manliga program, som bygg och fordon. I de böckerna är nästan samtliga texter skrivna av män.

– Andra kulturer än den svenska presenteras på ett märkligt sätt, utifrån en svensk norm. Det är få texter som uppmärksammar att Sverige numer är präglat av mångfald och när det väl görs handlar det bara om personer som har lyckats assimilera sig till det svenska samhället.

– Böckerna som ingick i min studie kan i stort sett användas av vem som helst. Man behöver inte vara utbildad lärare. Ytterst är det ett uttryck för en avprofessionalisering av lärarkåren. Vi bestämmer inte längre över vårt innehåll, det gör andra. Böckerna är också nischade mot ett yrkesliv och en yrkesidentitet mer än att lära sig ämnet svenska.

Vad överraskade dig?

– Det som överraskade mig mest är att andra kulturer eller etniciteter presenteras på ett marginaliserat sätt i så stor utsträckning. Ett exempel är en text om fotbollsspelaren Martin Mutumba. Han är född och uppvuxen i Sverige men hans föräldrar kommer från Uganda. En av frågorna till hans text lyder ”hur känner Martin inför sitt gamla hemland?”.

– I boken finns också en essä om en skruvmejsel som är skriven av Peter Englund. I en av uppgifterna till texten får eleverna frågan ”äger du en skruvmejsel?” och ”vilka andra verktyg har du?”. Det förvånade mig att det var så förenklat, de här eleverna går ju på gymnasiet.

– På förlagets hemsida lanseras böckerna under fliken ”svenska som andraspråk” – det förvånade mig också. Trots att det är ett helt annat ämne med en helt annan kursplan. Enligt förlaget är böckerna en försäljningssuccé. Fram till 1992 hade vi en läromedelsgranskning men i dag ligger ett stort ansvar för läromedel på lärarna, som inte har tid. De får i många fall inte vara med och bestämma. Det är pengar och läromedelsförlagens marknadsföring som styr vilka böcker, eller digitala läromedel, som finns på skolan.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag hoppas att både lärare och forskningsfältet kan ha nytta av dem. Och på sikt eleverna. Det finns olika förväntningar på yrkesprogram och studieförberedande program men ingen erkänner det öppet. Jag vill väcka debatt för att vi på sikt inte ska ha olika böcker för samma kurser.

– I och med införande av GY11 togs hälften av svenskämnets kurser bort på yrkesprogrammen. Jag menar att svenska är grunden för alla ämnen. De här eleverna ska inte bara bli rörmokare – de ska bli medborgare också. Skolan har ett dubbelt uppdrag, vi ska ge eleverna kunskaper i olika ämnen men vi ska också fostra en kommande generation som ska fortsätta verka för ett demokratiskt samhälle.

Åsa Lasson