Låga förväntningar ökar utanförskap

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Från början tror jag att intresset kommer från min pappa som var slöjdlärare. Han försökte stötta de elever som hade tuffa hemförhållanden. Skolans förmåga att möta barn med olika förutsättningar är så viktig och komplicerad.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om relationer mellan utbildningspolitiska förändringar och socialt innanförskap och utanförskap. Om hur unga människors drömmar om utbildning och arbete formas, förverkligas och omintetgörs i ett segregerat, decentraliserat och individualiserat skollandskap. I fokus är unga människor från tre skolor i områden med väldigt olika sociala och strukturella villkor. De gick i skolan under 1990-talets kris.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att ungdomarna i det utsatta området hade de mest ambitiösa framtidsvisionerna, men att de i större utsträckning hamnade utanför fortsatt utbildning och arbetsliv. Mina resultat tyder på att de här eleverna diskvalificerades genom sina ofullständiga betyg, men också genom lärarnas låga förväntningar och krav. Skolan verkar också ha anpassat arbetsformerna så att de här eleverna inte fick ta ansvar för planering och genomförande av undervisningen. Det är lite paradoxalt eftersom just detta, enligt styrdokumenten, ska förbereda och integrera unga människor i dagens samhälle. I grunden är det naturligtvis de lokala villkoren som sätter ramarna för det pedagogiska handlingsutrymmet.

Vad överraskade dig?

– Tilltron till utbildning i det utsatta området. De intervjuade från det här området hade flytt med sina familjer undan krig och politisk förföljelse. Deras berättelser gav mig verkligen perspektiv på frågor om motivation. Det är inte så enkelt som att individer kan skapa sin egen motivation.

Vem har nytta av dina resultat?

– Skolpersonal och även politiskt ansvariga kan ha utbyte av mitt arbete. Trenden är annars att man skriver på engelska för internationell publicering. Det har jag också gjort. En risk med den utvecklingen är att forskningen avskärmar sig från de som kan ha nytta av den. Därför är till exempel Skolporten viktig som en länk mellan forskning och det övriga samhället.