Låg status i klassen försämrar hälsan som vuxen

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Sociala relationer har alltid fascinerat mig och jag har ofta tänkt på hurmycket energi jag själv ägnade åt relationer i skolan. I skolklassen pågår ettkomplext socialt samspel där eleverna inte själva valt varandra men ändåtillbringar mycket tid tillsammans.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om skolklassens inverkan på elevers hälsa längre fram i livet. Studierna byggerpå datamaterial för 14 000 personer födda på 50-talet i Stockholm och för 14000 skotska elever födda på 50-talet. Under 60-talet samlades information omrelationerna i skolklassen in och det är det materialet jag har följt upp. Dels harjag tittat på statusfördelningen som helhet inom klassen, dels på enskilda eleversstatus och vänskapsrelationer.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Dels att de elever som gick i klasser med stor ojämlikhet överlag mådde sämresom vuxna, alltså inte bara eleverna med låg kamratstatus. När det gällerenskilda elever finns ett tydligt samband mellan låg status och senare ohälsa. Julägre status desto större risk för psykiska diagnoser, alkoholmissbruk men ävensjukdomar som diabetes och hjärt- och kärlsjukdomar. Ett annat fynd är att deelever som helt saknande vänskapsrelationer inte bara löpte större risk att blidiagnostiserade med ångest och depression som vuxna utan också hamnade påsjukhus mer frekvent.

Vad överraskade dig?

– Mycket! Överhuvudtaget är det intressant att det finns långsiktiga konsekvenserav relationerna i skolklasser. Det finns en allmän uppfattning att det som sker iklassrummet bara har påverkan under den period man går i skolan men jag visaratt det ger avtryck i nya sammanhang som vuxen.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag hoppas att kunna bidra till att skapa insikt om de långtgåendekonsekvenserna av skoltiden. Skolan handlar inte bara om betyg och prestationerutan också om den sociala miljön. Barns relationer och deras status är viktigt fördem.