Hoppa till sidinnehåll
Genus

Kvinnliga lärare tidiga med att kombinera familjeliv och yrkesliv

Publicerad: 2021-08-18
Uppdaterad: 2021-08-11
Susanne Sawander
Skribent: Susanne Sawander
Emil Marklund

Född 1985
Bor i Umeå

Disputerade 2021-05-21
vid Umeå universitet

Avhandling

Teachers’ lives in transition: gendered experiences of work and family among primary school teachers in northern Sweden, c. 1860–1940

Redan vid sekelskiftet 1900 fanns det kvinnliga småskole- och folkskollärare som vikarierade efter att de bildat familj. Från 1920-talet och framåt blev det allt vanligare att efter småbarnsåren återvända till heltidsundervisning. Det går emot den vedertagna bilden av den tidens kvinnliga lärare som ensam, barnlös och gammal, konstaterar Emil Marklund i sin avhandling.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är ämneslärare i grunden och skrev ett examensarbete i historia där jag arbetade med digitaliserade kyrkoböcker. Jag blev intresserad av att använda samma källmaterial för att studera lärares historia som inte är så utforskat utifrån demografiska aspekter. Jag sökte en tjänst som delvis var utbildningshistorisk men också samfinansierad med centrum för genusvetenskap här i Umeå och blev antagen.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har undersökt var lärare som arbetade i folkskolan i Västerbotten mellan 1860-1940 kom ifrån, varifrån de rekryterades och hur deras levnadsvanor artade sig, om de kunde bilda familj och kombinera det med yrkeslivet. Tillsammans med en kollega har jag också jämfört hur familjebildningen bland kvinnliga lärare utvecklade sig i jämförelse med andra medelklasskvinnor som exempelvis sjuksköterskor och kontorsarbetare. Avhandlingen bygger på fyra vetenskapliga artiklar. Två av delstudierna är kvantitativa till sin karaktär, de omfattar cirka 2000 lärare i Umeå och Skellefteå-regionen som jag följer under väldigt lång tid. De andra två är mer kvalitativa, dels en mikrohistorisk studie där jag med utgångspunkt i en ung småskollärarinnas dagbok undersöker hennes sociala nätverk och känsloliv, dels en studie där jag studerar några hundra lärare och där huvudfrågan är om de kunde återvända till arbetet eller inte efter att de bildat familj.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Min studie visar att de allra flesta lärarna kom från jordbrukarhem, vilket inte är så konstigt eftersom lantbruksmiljön var väldigt dominerande i Västerbottens kustland under den här tidsperioden. De som hade allra högst sannolikhet att bli lärare var framförallt döttrar till en grupp som man kan kalla för högre ämbetsmän, som präster eller folkskollärare. I vissa åldersgrupper var det till och med så att tio procent av döttrarna kom att bli lärare och arbeta som folkskole- eller småskollärare någon gång under sitt liv.

– Ett av de viktigaste resultaten är att det var ganska vanligt att de kvinnliga lärarna från runt sekelskiftet 1900, efter att ha arbetat som småskollärare eller folkskollärare några år och sedan bildat familj, kom tillbaka till arbetet för kortare vikariat. Från 1930-talet och framåt var det till och med ganska vanligt att de kvinnliga lärarna behöll sin position när de fick barn. Det går emot bilden att den kvinnliga läraren var ensam, barnlös och gammal, en uppfattning som man ofta kommer i kontakt med. När kvinnorna var föräldralediga tog man ofta in en yngre nyexaminerad lärare som vikarie, vilket är ett ganska modernt fenomen.  Mindre barnkullar i kombination med att allt fler kvinnliga lärare som fått barn återvände till sitt yrke medförde att det på 1930-talet blev svårare för nyexaminerade lärare att hitta en ordinarie position. De kvinnliga lärare som tidigare lämnat arbetsmarknaden helt blev nu istället bara borta något år.

– I avhandlingen jämför jag också manliga och kvinnliga lärare med varandra, men även skillnader mellan småskollärare och folkskollärare. Folkskollärare hade en ganska jämn könsfördelning medan småskollärarna till ungefär 90 procent var kvinnor på 1860-talet, och senare vid sekelskiftet 1900 var nästan 99 procent av alla småskollärare kvinnor. De hade väldigt låga löner, till och med lägre än vad en manlig grovarbetare kunde ha. Samtidigt kan man säga att yrket förblev väldigt attraktivt för unga kvinnor under ganska lång tid trots den låga lönen. Vi är inte helt säkra på vad det beror på men min studie visar att yrkesvalet innebar en resa i socialt-kulturellt kapital och även om man inte fick det så gott ställt ekonomiskt så var läraryrket en av få yrkesbanor som var tillgänglig för kvinnor och inte krävde hårt fysiskt arbete.

Vad överraskade dig?

– Att det tog så lång tid att förse folkskolan med kvalificerade lärare, men också att man kunde kombinera yrket med familjebildning tidigare än vad man har trott. 1938 kom det en lag som förbjöd arbetsgivare att sparka kvinnor som blev gravida eller gifte sig. De kvinnliga lärarna var på många sätt pionjärer. Detta genom att de redan innan lagen från 1938 och tidigare än andra förvärvsarbetande kvinnor kombinerade familjeliv och yrkesliv.

Vem har nytta av dina resultat?

– Mycket av det jag har kommit fram till är viktigt för att vi bättre ska förstå sambandet mellan förvärvsarbete och familjebildning samt  den socioekonomiska bakgrundens betydelse i rekryteringsprocesser. På ett mer allmänhistoriskt plan är resultaten även ett kulturarvsbidrag eftersom lärare är en stor yrkeskår som finns nästan överallt.

Åsa Lasson

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med

forskningsinstitutet Ifous

Läs mer
Stockholm

Yrkesutbildning för vuxna

Undervisar du vuxna på ett yrkesprogram? Varmt välkommen till Skolportens konferens som ger dig den senaste forskningen inom området, praktiska verktyg för undervisningen och möjligheten att utvecklas i din yrkesroll. Välj om du vill delta på plats i Stockholm 14 maj eller digitalt på webbkonferensen mellan 21 maj-11 juni.
Läs mer och boka
Vux
14 maj

Andraspråksutveckling i förskolan

I den här kursen som leds av Anniqa Sandell Ring får du konkreta verktyg för att stärka din kunskap om andraspråksutveckling i förskolan. Flexibel start, kursintyg ingår och tillgång till kursen i 6 månader. Pris 749 kr ex. moms. Vi erbjuder rabatter för grupper. Är ni en grupp som vill delta? Kontakta oss för specialerbjudande!
Läs mer och boka
Fsk
Dela via: 

Relaterade artiklar

Forskning och utveckling kategorier

Resultatskillnader i fokus på Rosengårdsskolan

2022-04-12
Rektorn Cecilia Larsson Ståhl upptäckte ett återkommande mönster på Rosengårdsskolan. Vart tredje år, ett antal år tillbaka i tiden, presterade pojkarna i åk 6 bättre än flickorna. Övriga år presterar alltid flickorna bättre. Det visade sig finnas en gemensam nämnare: eleverna hade haft samma lärare.
Forskning och utveckling kategorier

How education reforms can support teachers around the world instead of undermining them

2021-10-06
As a researcher who studies teacher reform initiatives around the world, I have seen very few reforms do what they were designed to do, which is to improve the quality of teachers’ work and their professional standing, writes Gerald K. LeTendre, Professor of Educational Administration, Penn State.
Forskning och utveckling kategorier

Unga kvinnor centrala för folkskolans etablering

2021-05-17
Svenska folkskolans etablering under 1800-talets senare del innebar att en ny arbetsmarknad växte fram där blivande lärare behövde rekryteras till det stadigt växande antalet skolor. Vilken klassbakgrund hade de kvinnor och män som blev lärare? Och hur påverkade yrkesvalet möjligheterna till en eventuell familjebildning bland de kvinnliga lärarna? Det är några av frågorna som ställs…
Nyhetskategorier

”Nya lärarfacket behöver skarpare ton gällande komvux”

2022-03-25
Det blev ett ja till samgående i Sveriges lärare. Nu är det viktigt att de skarpa krav som vi i Lärarnas Riksförbund ställer oss bakom också följer med in i den nya organisationen. Förbundets nuvarande hållning är exempelvis att vuxenutbildning på entreprenad ska förbjudas, skriver Intresseföreningen för vuxenutbildning, Lärarnas Riksförbund.

"Timss-resultatet stärker bilden av skolans segregation"

2020-12-08
Den nya Timss-undersökningen visar alltså inget annat än det vi redan vet. Skolsystemet verkar ha stabiliserat sig, men på en mycket lägre nivå än där vi en gång var och vi har problem med likvärdigheten. Vi vet att den pedagogiska segregationen i Sverige är stor, det vill säga att de utbildade lärarna i högre grad…

Relaterat innehåll

Senaste magasinen

Läs mer

Nyhetsbrev

Prenumerera på Skolportens nyhetsbrev!

Vi ger ut kostnadsfria nyhetsbrev dagligen, veckovis och månadsvis. Breven sammanfattar nyheter och forskning inom olika områden.