Kvalitetsbegreppet förändrar synen på utbildning
Samtidigt som begreppet kvalitet sedan 1990-talets senare del har blivit alltmer centralt idiskussioner om utbildning har de innebörder det tilldelas förändrats. Det visar Andreas Bergh i sinavhandling Vad gör kvalitet med utbildning?: Om kvalitetsbegreppets skilda innebörder och desskonsekvenser för utbildning .
Född 1964
i Örebro
Disputerade 2010-12-03
vid Örebro universitet
Läs abstract och ladda ner avhandlingen nedan
Vad gör kvalitet med utbildning? : Om kvalitetsbegreppets skilda innebörder och dess konsekvenser för utbildning
Varför blev du intresserad av ämnet?
– Jag har fascinerats av hur snabbt ett begrepp som inte tidigare använts kan spridas för att plötsligtförekomma överallt där utbildning diskuteras. Att undersöka vilka innebörder kvalitetsbegreppettilldelas och vilka konsekvenser detta kan leda till för utbildning är något som i hög grad har drivitmig vidare.
Vad handlar avhandlingen om?
– Om hur begreppet kvalitet språkligt tar form i olika delar av utbildningssystemet och vad det fårför konsekvenser för utbildning. Jag har tittat på vilka innebörder kvalitetsbegreppet tilldelas iandra sammanhang, analyserat regeringstexter och skolmyndighetstexter samt intervjuat politiker,chefstjänstemän, rektorer och lärare från tre olika huvudmän, två kommunala och en fristående.
Vilka är de viktigaste resultaten?
– Min studie visar att kvalitetsbegreppet alltmer används i utbildning med de innebörder det hartillskrivits i andra sociala sammanhang. Det innebär att begreppet knappast berikas och tillförsnya innebörder när det tar form i utbildning. Snarare leder användningen av kvalitetsbegreppettill att nya sociala uppfattningar skapas om vad utbildning är eller bör vara. Rent språkligt sker enförskjutning från vad som kan karaktäriseras som utbildningskvalitet i traditionell mening till enallt större betoning på vad jag sammanfattningsvis kallar resultatkvalitet, marknadskvalitet samtsystemkvalitet. Tidigare talade man exempelvis i högre grad om frågor som kunskapssyn, demokratioch bildning medan man nu talar om förbättrade resultat, måluppfyllelse, konkurrens, systematikoch rättssäkerhet.
Vad överraskade dig?
– Hur oerhört spridd användningen av kvalitetsbegreppet är till många olika verksamhetsområden ochnationer. Trots kontextuella skillnader mellan utbildning och exempelvis produktionsverksamhetfinns det ändå stora likheter i språkanvändningen.
Vem har nytta av dina resultat?
– Politiker, nationella och lokala skoladministrationer, samt lokala huvudmän och skolor. Utifrån exemplet utbildning tror jag också att mina resultat kan vara intressanta i alla sammanhang därkvalitetsbegreppet används.