Hoppa till sidinnehåll
Internationellt

Kunskapssynen i utbildningsreformerna under lupp

Publicerad: 2012-11-08
Uppdaterad: 2012-11-13
Moa Duvarci Engman
Skribent: Moa Duvarci Engman
Andreas Nordin
Andreas Nordin

Född 1972
i Malmö

Disputerade 2012-10-19
vid Linnéuniversitetet

Avhandling

Kunskapens politik – en studie av kunskapsdiskurser i svensk och europeisk utbildningspolicy

Införandet av olika mätinstrument för bedömning skapar en standardiserad syn på kunskap. Det väcker frågor om lärarrollen och lärares unika kunskap, menar Andreas Nordin som har studerat kunskapssynen i svensk och europeisk utbildningspolicy.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har en bakgrund inom kyrkans värld och har alltid varit intresserad av större och generella frågeställningar. Det talas mycket om kunskap och hur kunskapsläget ser ut, men det diskuteras sällan vad vi menar med kunskap.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har tittat på språk, språkbruk och hur det förändras i utbildningsreformer inom EU och i Sverige. Vad menar vi med kunskap? Vilken kunskapssyn kommer fram?

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Jag tar hänsyn till tre analytiska aspekter: kunskapsproduktion, kunskapsinnehåll och kunskapsstyrning. Resultatet av den första aspekten, kunskapsproduktionen, är att Sverige följer en global utveckling mot att fokusera på utbildningens utfall snarare än innehållet och att standardisera utbildningshanteringen med instrument som nationella prov. Men Sverige skiljer sig från EU genom en återgång till en ämnesorienterad inriktning, snarare än att fokusera på generella kompetenser, som EU:s åtta nyckelkompetenser.

– När det gäller kunskapsinnehållet har synen på att skolan befinner sig i kris vuxit stark både på det europeiska planet och i Sverige. Men på europeiskt plan framställs krisen som strukturell och i Sverige som en professionell kris där lärarna är problemet. I texterna diskuteras lärares olika bedömning som ett grundläggande problem att få en likvärdig skola. I takt med fler standardiserade mätinstrument minskar efterfrågan på lärares professionella bedömning. Ansvaret läggs över på mätinstrumenten och lärarna avkläs sin centrala arbetsuppgift.

– Aspekten om kunskapsstyrning visar att parallellt med att utbildningsområdet decentraliseras finns starka önskemål och direktiv om att man vill centralisera skolans verksamhet. I förarbetet till Lgr 11 uttrycks tydligt att man önskar se en starkare statlig kontroll av skolans verksamhet. EU-kommissionen strävar också efter att få en direkt roll i medlemsstaternas reformarbete. Nationella utvecklingsplaner ska till exempel varje år skickas till EU.

Vad överraskade dig?

– Det som förvånar och bekymrar mig är de nya begrepp vi fått de senaste åren, bland annat entreprenörskap. Enligt EU är det en nyckelkompetens. Det förvånar mig hur lite som finns sagt om ett så centralt begrepp. I läroplanen nämns det bara vid ett par tillfällen, men inga förklaringar ges, ändå används det obehindrat. Det bekymrar mig att begrepp importeras och görs till centrala utan att vi gör någon analys av dem. Skol- och utbildningsområdet får vara en plats dit man kan plocka in lite vad som helst utan djupare analys.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag hoppas att min avhandling ska bidra till ett fördjupat samtal om vad kunskap är. För lärarlag och beslutsfattare kan den tjäna som utgångspunkt för diskussioner om vad skolans mål och mening handlar om. Politiska beslutsfattare kan med min avhandling se att vad vi menar med kunskap och vad vi tycker barn ska lära sig inte är givet på förhand. Mätningar som Timss och Pisa ger en bild av verkligheten, men det kanske inte är hela verkligheten. Varför lyfter vi just dem som centrala?

Gunilla Nordin

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med

forskningsinstitutet Ifous

Läs mer
Stockholm

Skolbibliotek

Välkommen till Skolportens konferens för dig som leder eller arbetar i Skolbibliotek! Delta på plats i Stockholm 6–7 maj eller digitalt via webbkonferensen 15 maj–5 juni. Ta del av den senaste forskningen och utvecklas i din yrkesroll. ERBJUDANDE! Bjud in rektor gratis på webbkonferensen.
Läs mer och boka
Åk F–Vux
6–7 maj

Tematiska projekt i fritidshemmet

I den här kursen som leds av Ann S. Pihlgren får du konkreta verktyg för att arbeta med tematiska projekt i fritidshemmet. Flexibel start, kursintyg ingår och tillgång till kursen i 6 månader. Pris 749 kr ex. moms. Vi erbjuder rabatter för grupper. Är ni en grupp som vill delta? Kontakta oss för specialerbjudande!
Läs mer och boka
Åk F–6
Dela via: 

Relaterade artiklar

The ‘smallness’ of minimalist tolerance

2013-03-14
Mary Darmanin kritiserar i sin artikel "The ‘smallness’ of minimalist tolerance" EU:s minsta stat, Malta, för landets nuvarande utbildningspraxis när det gäller integration av invandrare och etniska minoritetselever.
Sharon Elhanati

Viktigt för lärare att känna stöd av skolledaren

2013-01-22
Dagens lärare är utsatta och stressade, mycket beroende på det genomgripande förändringsarbete som sker i skolan i dag. Därför är skolledarens stöd av stor betydelse, visar Sharon Elhanatis studie.

Från förorten till innerstaden och tillbaka igen – Gymnasieskolan, valfriheten och den segregerade staden

2012-11-21
En vanlig uppfattning i debatten om det fria skolvalet är att segregation kan brytas genom att elever från förorterna har möjlighet att lämna sina bostadsområden. Men många elever som valt skolan i innerstaden byter tillbaka till sin gamla gymnasieskola. En anledning är en stark känsla av utanförskap, visar en artikel i tidskriften Educare.
Forskning och utveckling kategorier
FoU tidskrift källor

Using the Infant/Toddler Environment Rating Scale for examining the quality of care for infants and toddlers in Norwegian day care centers

2012-11-28
Är ITERS-R ett användbart redskap för att mäta kvaliteten på barnomsorgen för små barn i norska förskolor? Det undersöker Anne-Grethe Baustad i en artikel.
Nyhetskategorier

"Alla nivåer måste ta sitt ansvar"

2012-08-21
- Nationell inspektion är mycket viktig, och den som bär upp elevens rätt till kunskap är Sveriges viktigaste chefer, Sveriges skolledare. Matz Nilsson gjorde på sin andra dag som förbundsordförande för Sveriges Skolledarförbund sitt första framträdande i Almedalen i med Skolinspektionens generaldirektör Ann-Marie Begler.
Forskning och utveckling kategorier
FoU utvecklingskällor

Formativt arbete gav bättre elevresultat

2012-03-19
Martin Granbom, gymnasielärare i Lund, övergav poängbedömningen och satsade istället på att få eleverna att reflektera över sin inlärning och kunskapsutveckling. Han beskriver hur i artikeln "Formativ bedömning och ökad delaktighet ger högre betyg inom biologiämnet på gymnasiet".

Relaterat innehåll

Senaste magasinen

Läs mer

Nyhetsbrev

Prenumerera på Skolportens nyhetsbrev!

Vi ger ut kostnadsfria nyhetsbrev dagligen, veckovis och månadsvis. Breven sammanfattar nyheter och forskning inom olika områden.