Kroppsspråkets betydelse i klassrummet

Hur blev du intresserad av ämnet?

– Jag har en bakgrund inom teatern och har jobbat som teaterlärare, skådespelare och regissör på gymnasiet och folkhögskola. Jag har alltid varit intresserad av kommunikation och både inom teatern och som lärare handlar det ju mycket om att kommunicera ickeverbalt.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om ickeverbal kommunikation i ett retoriskt perspektiv, hur ickeverbala uttryck påverkar mellanmänsklig kommunikation. Min avhandling har två delar där den första är en teoretisk utveckling av begrepp och analyser av ickeverbal kommunikation. Den andra delen behandlar ämnet ur ett empiriskt perspektiv där jag har följt fyra universitetslärare och spelat in deras föreläsningar. Till hjälp har jag haft en grupp studenter som gått på föreläsningarna och därefter diskuterat om hur de uppfattade och fann betydelsefullt i föreläsarens kroppsspråk. För att få en egen bild har jag även själv transkriberat och tolkat föreläsarnas kroppsspråk och jämfört det med vad studenterna kom fram till samt vad tidigare forskning visar. Den teoretiska delen av avhandlingen vänder sig mer till andra forskare och här ger jag förslag på teoretiska begrepp som man kan använda sig av för att analysera ett material.

Vad är resultatet och dina viktigaste slutsatser?

– Att det finns två aspekter av kroppsspråk. Det ena har en social förankring i samhällets normer och traditioner, alltså vad som är accepterat och hur vi förväntas bete oss. Men kroppsspråket har också ett personligt perspektiv, alla har ju sitt eget sätt att förhålla sig till omgivningen och formar därmed sitt eget kroppsspråk inom vissa givna sociala ramar. Ett annat resultat av min forskning framkom tydligast genom studenternas samtal. De pratade inte särskilt mycket om vad föreläsaren gjorde utan mer om hur de agerade. Att ha timing, uppfatta signaler, variera sig vid rätt tidpunkt, ha ett flöde och energi i sin föreläsning var det mest utmärkande hos en bra föreläsare, enligt studenterna. Jag har också utvecklat teoretiska och analytiska begrepp samt en modell som kan användas i analys för att ge en fördjupad förståelse för kroppsspråket. I min avhandling ingår även en historisk genomgång kring kroppsspråk som begrepp.

Hittade du något under arbetets gång som överraskade eller förvånade dig?

– Ja, att min studie visar att det är viktigare hur man använder sitt kroppsspråk än vad man gör. I början läste jag en massa ledarskapsböcker och de innehöll ofta konkreta regler om exakt hur man bör agera som föreläsare och talare. Samtidigt studerade jag olika kända talare och såg att alla faktiskt hade sitt eget personliga sätt att röra sig och använda kroppsspråket, det fanns egentligen inga likheter. Man kan därför undra varför alla råd går ut på att likrikta kroppsspråket och just där startade alltså min forskning. Det var därför också mycket upplyftande att höra att studenterna inte fokuserade på vad föreläsarna gjorde utan mer på hur.

Vem har nytta av dina resultat?

– Studenter, lärare och forskare i retorik. Men jag tror att mina resultat kan intressera alla slags lärare, på alla nivåer. Avhandlingen handlar mycket om lärarens förmåga att förmedla sig och anpassa sig till den situation man befinner sig i för tillfället och därför borde resultaten också kunna vara av intresse för talare, rent generellt.

Hur tror du att dina resultat kan påverka arbetet i skolan?

– Genom att synliggöra och medvetandegöra vikten av kroppsspråk, att det inte bara är vad jag säger utan det jag gör som har effekt på kommunikationen i klassrummet.