Kroppslig dimension bakom elevers läsupplevelser

När barn läser lever de sig in i olika världar och då påbörjas också en bildningsprocess som har en kroppslig dimension – det ska vara mysigt och bekvämt. Det visar Djamila Fatheddine som forskat om läsupplevelsens kroppsliga dimensioner hos elever.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är utbildad litteraturvetare och svensklärare i botten och har alltid varit intresserad av litteratur. I den allmänna, övergripande diskussionen om läsning ligger oftast fokus på läsförståelse och mätning av densamma. Mer sällan om hur elever upplever läsning, och vad litteraturen betyder för dem.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om elevers personliga utveckling i mötet med litteratur samt läsupplevelsens kroppsliga dimensioner.
Avhandlingen bygger på observationer från litteraturundervisning i klass 3-5 där jag främst tittat på vad lärarna gör och vad som händer i klassrummet. Vidare har jag intervjuat ett antal läsglada elever i årskurs 4 och fem om hur de känner sig när de läser, vad läsningen ger dem, var de helst läser och hur de vill ha det när de läser. Utifrån barnens svar för jag sedan en diskussion om hur undervisning i relation till barns litteraturläsning skulle kunna utformas. I avhandlingen ingår en granskning av hur litteraturundervisningen skrivs fram i grundskolans kursplan.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– När barn läser lever de sig in i olika världar och då påbörjas också en bildningsprocess. Men för att det ska ske krävs vissa kroppsliga förutsättningar – som att platsen där de läser är trygg och bekväm. Som en elev uttryckte det, ”jag kan inte sitta på en stol och läsa, det måste vara skönt och mysigt”. Bildningsprocessen har alltså en kroppslig dimension. Som lärare är det viktigt att ta hänsyn till detta och skapa bra läsförutsättningar för eleverna, exempelvis en bekväm läshörna.

– I observationerna av lärarna som alla har lång erfarenhet, syns tydligt att deras undervisning också sitter i kroppen och hur de hela tiden anpassar sig för olika spontana situationer.

– Analyserna av kursplanen synliggör att fokus ligger på lässtrategier, formmässiga aspekter, mätbarhet och läsförståelse. Betydligt mindre på områden som rör känslomässiga upplevelser av läsning. Utifrån mina resultat visar detta att bildningsaspekten i litteraturundervisningen riskerar att gå förlorad.

Vad överraskade dig?

– Elevernas enorma förmåga att sätta ord på sina läsupplevelser och hur medvetna de var om hur de vill har det när de läser, för många omgärdas läsningen av vissa ritualer. Det ska vara tyst, mysigt, gärna mycket kuddar, många föredrog att läsa i sängen.

Vem har nytta av dina resultat?

– Lärare i första hand men även skolpolitiker och personer som arbetar med kursplaner, samt litteraturintresserade i allmänhet.

Susanne Sawander