Kritisk granskning av kritisk läsning

Hur blev du intresserad av ämnet?

I min lärarvardag där jag upptäckte att eleverna hade ett motstånd till att läsa faktatexter. Jag förstod inte varför, för det hade inte bara med mina egna metoder att göra utan det handlade också om något annat.

Vad handlar avhandlingen om?

Om kritisk läsning av sakprosa, alltså faktatexter i gymnasiet och hur det tar sig i uttryck på olika sätt. Jag har tittat på flera olika saker. Dels på hur läroböcker, lärare och nationella prov tolkar uppdraget att göra eleverna till kritiska läsare, dels vilket upplägg, tilltal och vilken svårighetsgrad som läroböcker, lärare och nationella prov har när det gäller elever i yrkesförberedande respektive studieförberedande program på gymnasiet. Jag tar även upp konkreta exempel från böcker och prov samt lärarnas egna beskrivningar på hur uppgifter och undervisning kan se ut.

Vad är resultatet och dina viktigaste slutsatser?

Att det råder väldigt stora skillnader mellan gymnasieprogrammen. I både läroböcker och nationella prov får elever på yrkesförberedande kurser oftare uppgifter som ligger nära dem själva. Det kan vara att granska en text som handlar om en idol eller skriva en text om mitt smultronställe. Motsvarande uppgifter för studieförberedande elever är av mer allmän/politisk karaktär, här kan det handla om att granska ett partipolitiskt program eller att skriva en debattartikel om regnskogen. De nationella proven är ju likadana för alla elever men när eleverna själva kan välja uppgifter så tenderar de yrkesförberedande att välja ämnen som är mer privata och nära dem själva. Elever vid studieförberedande program väljer tvärtom mer allmänna ämnen. De här skillnaderna finner man däremot inte hos lärarna. Enligt dem själva så förändrar de inte sin undervisning efter gymnasieprogrammen, utan deras fokus låg mer på att forma eleverna till demokratiska medborgare.

Ett annat resultat är vilka aspekter som framhålls när elever ska lära sig att läsa kritiskt. Här fann jag att det undersökande arbetssättet där värderandet av textens sanningshalt, favoriserades av olika aktörer, inte minst i styrdokumenten. Mindre fokus läggs på att lära eleverna att dra paralleller, jämföra texter, ställa texter mot sina egna värderingar eller granska dem ur ett ideologiskt perspektiv.

Hittade du något under arbetets gång som överraskade eller förvånade dig?

Ja, att det var så stor spännvidd i läroböckerna och i de nationella proven beroende på vilka elever de riktade sig till även om de går samma kurs. Det är långt mellan smultronstället och debattartikeln, vilket säger en hel del om vilka förväntningar som läroboksförfattare och konstruktörer av nationella prov har.

Vem har nytta av dina resultat?

Så småningom hoppas jag att eleverna får glädje av dem genom att de här skillnaderna försvinner. Men framför allt hoppas jag att konstruktörer av nationella prov och författare av läroböcker och styrdokument tar del av dem. Jag har gjort några tabeller som nog kan komma till nytta för andra forskare. Dessutom har jag försökt att göra teoretikern Bernstein lite begripligare.

Hur tror du att dina resultat kan påverka arbetet i skolan?

Det är så lätt att säga att vi ska lära eleverna att läsa kritiskt men frågan är, vad menar vi egentligen med det? Min studie är väldigt konkret och jag visar på flera exempel på vad kritisk läsning kan vara. På så vis kan den kanske ge en didaktisk skjuts i ämnet.