Kritik mot läroplanens värdegrunder

Hur blev du intresserad av ämnet?

– Jag blev tillfrågad och tackade ja till ett uppdrag i ett större forskningsprojekt som handlade om relativism i bred mening. Totalt ingick sjutton personer, filosofer och idéhistoriker vid Göteborgs och Stockholms universitet, i projektet som finansierades av Riksbankens jubileumsfond.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om vad skolan bör fostra till och på vilka grunder. I det här avseendet på vilka moraliska normer och värderingar. Jag har bland annat tagit en titt på Lpo 94 samt några tidigare läroplaner. Att man diskuterar grundläggande normer och värderingar är inget nytt men när Lpo 94 skulle fastställas myntades ordet värdegrund och det tror jag triggade igång den så kallade värdegrundsdebatten. Jag har studerat det samtalsdemokratiska eller deliberativ-demokratiska ideal som framförs i läroplanen men också begrepp som mångkulturell fostran och tolerans.

Vad är resultatet och dina viktigaste slutsatser?

– Jag driver ingen speciell tes i min avhandling utan har kommit fram till flera slutsatser. I kommentarerna till läroplanen framhåller både Skolverket och flera skolpedagogiska forskare det samtalsdemokratiska idealet. Men det finns inga speciella skäl till varför man ska främja just det här idealet, vilket jag i min studie också anför. Jag har även granskat begreppet mångkulturell fostran och grundproblemet här är att det är oklart vad man egentligen menar med mångkulturell fostran och vilket värde man ska ge olika kulturella uttryck. Det finns formuleringar som eleven ska kunna se med minoritetens ögon vilket kan tyckas vara väl höga krav. Det här skapar samtidigt stora spänningar när det gäller frågor kring tolerans. Var ska man dra gränsen?

Hittade du något under arbetets gång som överraskade eller förvånade dig?

– Ja, att grundläggande normer och värderingar i läroplanerna var tydligt uttryckta redan innan ordet värdegrund infördes i Lpo 94. Det blev också tydligt att läroplanen är en politisk kompromiss och frågan är hur höga krav man kan ställa på det som dokument. Samtidigt är Lpo ett styrdokument för lärarna och får ju inte vara alltför förvirrande, vilket det till viss del är i dag.

Vem har nytta av dina resultat?

– Alla som forskar inom pedagogik och filosofi. Men även en bredare allmänhet som har intresse av värdegrundsfrågor.

Hur tror du att dina resultat kan påverka arbetet i skolan?

– De kanske blir ett verktyg för verksamma i skolan att diskutera värdegrundsfrågor oftare och på ett nytt sätt.