Kreativ dans – ett sätt att utveckla läs- och skrivundervisningen

Kreativ dans kan vara ett komplement till den ordinarie undervisningen och hjälpa elever att utveckla sitt läsande och skrivande. Det konstaterar Sofia Jusslin som i sin forskning har utvecklat didaktiska angreppssätt som integrerar kreativ dans i elevers läs- och skrivprocesser.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är utbildad klasslärare och ämneslärare i svenska och litteratur, så läsning och skrivning har alltid varit viktiga och nära hjärtat för mig. Dansen har också varit jätteviktig men den har inte fått utrymme i skola och utbildning eftersom dansen inte har ett självständigt fotfäste i läroplanen i Finland. I min avhandling ville jag utforska läsande och skrivande på ett nytt, lite experimentellt och innovativt sätt. Jag drevs av en undran om hur man kan utveckla nya kreativa sätt att undervisa läsande och skrivande. Då föll det sig ganska naturligt att det blev kombinationen dans och litteracitet.

Vad handlar avhandlingen om?

– Min avhandling kombinerar fälten litteracitet och kreativ dans. Den kreativa dansen är inte stilbunden eller bunden till att utveckla teknisk perfektion, utan den bygger på dina egna tankar, känslor och idéer som du sedan utrycker genom din kropp och din egen förmåga i kreativa rörelser. Jag har samarbetat med en danskonstnär och två klasslärare i årskurs 5. Vi har utvecklat didaktiska angreppssätt som integrerar den kreativa dansen i elevers läs- och skrivprocesser. Vi är alltså fyra som tillsammans har planerat, genomfört och utvärderat undervisning med dans i elevers läsande och skrivande. Vi har jobbat med olika textgenrer men avhandlingen avgränsas till att fokusera på genren poesi och dans.

– Vi har arbetat väldigt praktiknära med eleverna i de här två klasserna, där vi har genomfört så kallad didaktisk designforskning. Jag och danskonstnären har tillsammans med eleverna och lärarna i klassrummet testat oss fram med dans i undervisningen. Det har varit som en lärandeprocess längs vägen. Vi har testat vad som har fungerat och vad som inte har fungerat och slutresultatet är konkreta undervisningsdesigner och tio performativa potentialer. Rent konkret har det gått till så att vi har börjat med uppvärmning, där man fokuserar på känslor och stämningar och kommer in i det kroppsliga arbetet med dansen. Sedan har vi utforskat texten i en dikt. Vi har läst, funderat på vilket budskap texten har, vilka känslostämningar och vilket bildspråk vi hittar i texten. Sedan har eleverna fått uttrycka sina tolkningar i den kreativa dansen, och har i grupper fått visa upp danserna som de har dansat och skapat till dikterna eller texten. Slutligen har publiken fått ge respons.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Vi har fått både praktiska och teoretiska resultat. Överlag kan vi säga att resultaten visar att den kreativa dansen kan bidra till läs- och skrivundervisningen genom att på olika sätt uppmana eleverna att bredda och fördjupa sitt läsande och skrivande. Det här ser vi som ett komplement i läs- och skrivundervisningen. Tanken är inte att den här typen av undervisning ska ersätta det som tidigare finns, utan att det ska kunna placeras in tillsammans med det som redan finns i undervisningen.

– Den praktiska delen av resultaten är konkreta undervisningsdesigner som ska kunna tillämpas av lärare i klassrummet. Den teoretiska delen har utmynnat i didaktiska angreppssätt och tio performativa potentialer. En performativ potential innebär att den har potential att föra undervisningen och lärandet i en särskild riktning och få något att hända. De här potentialerna kan fungera som didaktiska överväganden om man som lärare vill tillämpa dansintegrering i läs- och skrivundervisning.

Vad överraskade dig?

– Egentligen är det nog eleverna som har överraskat mig mest. Mötet med eleverna har varit väldigt givande och det är de som har gett mig flest lärdomar. Det kan vara svårt för eleverna att märka av det lärande som sker i den kreativa dansen jämfört med det lärande som eleverna är vana vid i läs- och skrivundervisningen och det som överraskade mig var hur pass medvetna eleverna var om att de var omedvetna om sitt lärande. Eleverna kunde säga att de vet att de lär sig men att de inte märker av det. Det beror också på att de upptäckte att dansen var rolig att använda i läs- och skrivundervisningen, det var ett glädjefyllt och lustfyllt sätt att undervisa på.

Vem har nytta av dina resultat?

– I princip vem som helst som arbetar med undervisning. Lärare kan tillämpa undervisningsdesignerna i sina egna klassrum. Men avhandlingen har också betydelse för lärarutbildning, beslutsfattare och forskare eftersom resultaten visar på nya sätt att se på läsande och skrivande och nya sätt att undervisa i läsande och skrivande tillsammans med dans. Inom ett fortbildningshelheten Gränsland Light, som arrangeras vid Centret för livslångt lärande vid Åbo Akademi och finansieras av Utbildningsstyrelsen, har jag skapat ett material som är praktiskt och konkret som utgår från avhandlingens tio performativa potentialer.

Åsa Lasson