Komplext värdegrundsarbete i bildundervisningen 

Den traditionella synen på bildämnet, att man gör bilder, står ofta i vägen för samtal om vilka värden bilder kan bära. Det visar Hanna Ahrenby i sin avhandling. 

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har jobbat som bildlärare i grundskolan i många år och kommit att fundera på skolans värdegrundsuppdrag och hur uppdraget för bildämnet är formulerat. Det fick mig att vilja ta reda på varför resultatet blir som det blir.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har undersökt förutsättningarna för värdegrundsarbetet i bildundervisningen, och hur skolans läroplan kan iscensättas.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Jag tycker att jag visar hur komplext det här är. Det är otroligt många enskilda små faktorer som tillsammans skapar förutsättningar för undervisningen. Alla skolor har till exempel olika förutsättningar materiellt, de har olika elevunderlag och lärartäthet. Även skolans historia och deras sätt att berätta om sig själva spelar in.

– Dessutom visar jag hur den rådande kunskapssynen formar lärares möjligheter att integrera värdegrundsfrågor i bildundervisningen. Traditionen i bildämnet är att man gör bilder och eleverna har själva en gammaldags syn på ämnet. De ser ämnet som praktiskt-estetiskt, det vill säga att de främst ska rita och måla. Det bidrar till att värdegrundsarbetet sällan kommer fram i samtalen om bilder. Samtidigt är de flesta eniga om att det är viktigt med ett kritiskt perspektiv till bilder, särskilt i relation till sociala medier, men man har svårt att se att det hänger ihop med bildämnet. Jag tror det skulle vara bra att prata mer om vilka värden bilder kan bära.

Vad överraskade dig?

– Jag gjorde mina preliminära analyser samtidigt som jag var ute på de tre skolorna och kunde se att elevernas syn på ämnet, skolan och utbildningen i mångt och mycket speglar den dominerande synen på utbildning i samhället. Skolans roll är att förse dem med kunskap som gör att de kan få jobb, och de värderar ämnen och uppgifter med de glasögonen. Det gör att bild inte ses som särskilt relevant, man målar och ritar. Men lärarna har en annan agenda som eleverna har svårt att förstå, vilket gör att lärarna inte når fram.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag tänker främst på lärarna. Det är lätt att bli väldigt lösningsfokuserad men det är så komplext och finns så många parametrar lärarna inte har kontroll över. På policynivå så sätter avhandlingen fokus på hur kunskapssynen styr vad som är ett kunskapsinnehåll. Plockas de kritiska perspektiven bort ur kunskapskraven så faller de undan. Även om lärarna försöker lyfta det centrala innehållet så är kunskapsmålen viktigast för eleverna, som själva är aktiva och är med och formar den genomförda läroplanen.

Av Annika Larsson Sjöberg

Foto Mikael Heinonen