Komplext samspel i teaterundervisningen

I eller ur roll, eller något mitt emellan. Martin Göthberg har följt lärare och elever under arbetet med en teateruppsättning och har bland annat sett vilket komplext socialt samspel som pågår i klassrummet. 

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Utrymmet för de estetiska ämnena och hur man ser på värdet av dem har förändrats de senaste åren. Skolan har styrts mot en allt större betoning på mätbara resultat och förutbestämda mål, men i de estetiska ämnena jobbar man helt annorlunda vilket gör det extra viktigt att undersöka lärandet här.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har undersökt hur lärare och elever gör när de koordinerar förståelser kring den dramatext de jobbar med. Det handlar mycket om den sociala interaktionen i konstnärliga arbetsmetoder och hur deltagarna gör för att gå i land med ett gemensamt projekt, i det här fallet en teateruppsättning.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Jag har följt arbetet med en teateruppsättning under ett läsår och sett att det sker ett lärande i mellanrummen. Det kan vara i pauser i undervisningen, då man kommer in i eller går ut ur klassrummen eller invävt i den mer lärararrangerade delen. Jag kallar det ”didaktikens gycklare” för det kan verka lite busigt, som att ett gycklande uppstår. Eleverna byter roller med varandra, använder repliker från sin dramakaraktär eller plockar upp drag från sin karaktär, till exempel en dialekt, i sin vardagliga kommunikation. Som lärare är det lätt att uppfatta det här som störande, det hör inte till protokollet. Men i dessa mellanrum sker ett lärande som är viktigt att få syn på.

– Det andra är hur vi tillsammans, socialt, bygger förståelse av en text. Det handlar om mer än hur det verbala språket används. Textförståelse skapas genom kroppen, artefakterna, röstkvaliteter och det dynamiska i vad som händer när vi arbetar med texten kollektivt.

Var det något som överraskade dig?

– Mycket teaterforskning refererar till rolltagande som binärt, som att agera i roll eller ur roll. Men jag såg att det också finns hybrida former. Ibland pratar någon med karaktärens röst eller rör sig som den, utan att använda karaktärens repliker. Det är många roller i spel samtidigt i undervisningssituationen. Eleverna förväntas exempelvis agera i rollen av både elev och skådespelare som agerar som sin dramakaraktär. Läraren ska också vara regissör och emellanåt någon rollfigur när hen visar något på scengolvet. Till detta kom den kulturella föreställningsvärld som Molière skrev om i pjäsen för 360 år sedan, som eleverna skulle förstå utifrån sin tids kulturella och språkliga repertoar. Man kan verkligen tala om en komplext laminerad social situation i klassrummet.

Vem har nytta av dina resultat?

– Avhandlingen ligger i korsningen mellan litteraturdidaktik och teaterdidaktik så för den som är intresserad av textförståelse finns här ett nytt kunskapsbidrag.

Annika Larsson Sjöberg