Komplexa frågor om hedersnormer ställer stora krav
Skolan har ansvar för att arbeta förebyggande och bemöta hedersrelaterat våld. Men ämnet är komplext och väcker många frågor. Hanna Cinthios avhandling belyser hedersnormer och samhälleliga markeringar.
Bor i Lund
Född år 1975
Disputerade 2023-10-27
vid Malmö universitet
Rörelser i gränslandet. Om komplexa hedersnormer och samhälleliga markeringar
Varför blev du intresserad av ämnet?
– Jag har arbetat som utbildare och sakkunnig i mångfaldsfrågor och hedersrelaterad problematik under drygt 20 år, men även som praktiker. Under denna tid har jag fått mycket tankar om frågor som unga brottas med när det gäller ämnen som oskuld, kyskhet och familjekonstellationer.
Vad handlar avhandlingen om?
– En delstudie bygger på intervjuer med ungdomar och frågor som de lyfte. Det handlar mycket om dynamiken mellan enskilda individer och kollektiva värderingar i gruppen. Ungdomarna förhöll sig till förväntningar från familj och släkt samtidigt som de hade egna förhoppningar och drömmar. De förhöll sig också till förväntningarna från skolan. En ytterligare delstudie baseras på intervjuer med personer som dömts för brott som ansetts hedersrelaterade.
– I en epilog diskuterar jag det stora ansvar som hamnar på lärare. I läroplanen från år 2022 får skolan ett uttalat ansvar för att arbeta förebyggande och bemöta hedersrelaterat våld. Det är ett komplext ämne som väcker många frågor hos lärare och oro för att diskussioner ska väcka starka känslor och reaktioner hos eleverna.
Vilka är de viktigaste resultaten?
– Människors världar är komplexa och låter sig inte ringas in av formuleringar om hedersrelaterad problematik. Rubriker blir trubbiga jämfört med hur ungdomarna själva beskriver sin värld.
– Hedersrelaterat våld är naturligtvis en allvarlig problematik som behöver mötas av insatser på många nivåer, men det innebär en utmaning för många olika verksamheter, som skolan, vad gäller både förståelse och hantering. Det krävs kunskap och ett dialogbaserat förhållningssätt.
– Ungdomarna i studien byggde kompetenser som sällan lyfts fram. De utvecklade kreativa strategier för att röra sig mellan olika normsystem och kunna behålla både familjerelationer och viss frihet genom en genomtänkt balansgång.
Det är ett komplext ämne som väcker många frågor hos lärare och oro för att diskussioner ska väcka starka känslor och reaktioner hos eleverna.
Vad överraskade dig?
– Jag gjorde uppföljningsintervjuer med några av ungdomarna efter ett par år, och kunde då se hur omständigheter som förut tycktes omöjliga att göra något åt visade sig vara påverkbara trots allt. Tiden i sig, tillsammans med ungdomarnas strategier, utgjorde faktorer som förändrade begränsande normer och villkor.
Vem har nytta av dina resultat?
– Jag hoppas att politiker och andra beslutsfattare såväl som praktiker i olika verksamheter ska ha nytta av dem, men att det i slutänden blir själva målgruppen, i form av exempelvis elever, som får ut något av att undersökningen gjorts.
Foto: Anna Patarakina