Komplex vardag präglar lärarrollen
Född 1961
i Värmland
Disputerade 2016-09-23
vid Stockholms universitet
Lärares ledarskap som möjliggörande och begränsande i mötet med alla barn. En deltagarorienterad studie
I sin roll som ledare balanserar lärarna mellan en rad olika intressen samtidigt som de måste hantera oförutsedda händelser. Det visar Maria Olsson i sin avhandling.
Varför blev du intresserad av ämnet?
– Ledarskap är ett nytt sätt att tala om lärares arbete och jag kom utifrån mina mångåriga erfarenheter som lärare att fundera över vad ledarskap skulle kunna innebära i lärares pedagogiska vardagsarbete.
Vad handlar avhandlingen om?
– Det är en studie som gjordes inom ramen för en specialpedagogiskt satsning med koppling till högskolan. Studien är utformad som en forskningscirkel där jag tillsammans med nio lärare från förskola, förskoleklass och grundsärskola deltog. I gruppen diskuterades lärarledarskapets olika aspekter och dilemman. Vi vred och vände på många frågor men kom framför allt att fokusera på frågeställningar om hur man får med alla barn på ”tåget”, däribland barn som är i svårigheter på ett eller annat sätt.
Vilka är de viktigaste resultaten?
– Att man som lärare har att hantera komplexa situationer där olika men lika viktiga intressen stundom krockar med varandra. Lärarna har som intention att se ”alla” barn men det innebär ibland en balansgång mellan gruppen och den enskilda eleven. Men lärarna har också samhällets intressen, det vill säga skolans styrdokument, att ta hänsyn till. Utöver detta finns givetvis en intention att få undervisningen att flyta på. Samtidigt händer saker i klassrummet som inte går att förutse och som kräver snabba beslut. Lärarna i forskningscirkeln beskriver det här som dilemman och många diskussioner handlade om att hitta alternativa handlingsmöjligheter.
– I studien framkommer också hur elev/barn och lärare påverkar varandra i sina roller. Ett exempel är en förskollärare som vid en gruppaktivitet samtidigt försöker trösta ett barn som gråter. Men barnet låter sig inte tröstas utan agerar med ilska och börjar prata på sitt hemspråk som lärare inte förstår. Med ögonkontakt och kroppsspråk uppstår ändå någon form av samspel. Situationen belyser tydligt en intressekonflikt och hur läraren påverkas i sin roll av barnet och att detta är en ständigt pågående process.
– Lärargruppen blev också varse om att oförutsägbara händelser också möjliggör att vid ett annat tillfälle agera på ett annat sätt. Det är med andra ord inte givet att samma situation upprepar sig. Här skapas också en tro på sina möjligheter att göra på ett annat sätt.
Vad överraskade dig?
– Att när lärarna synliggjorde komplexiteten i lärarledarskapet verkade också handlingsmöjligheterna bli mer synliga.
Vem har nytta av dina resultat?
– Lärare. Jag hoppas och tror att de kan känna igen sig i beskrivningarna av lärarledarrollen. Resultaten är också ett bidrag till det vetenskapliga fältet och forskning kring lärarrollen.