Kompetenta lärare A och O för elevers lärande
Elisabeth Frank har sett att den absolut viktigaste faktorn för hur väl elever presterar i skolan är lärarens kompetens. Utan den skapas inte den trygghet och det föräldraengagemang som är så viktigt för barnens lärande.
Född 1958
i Borås
Disputerade
2009-06-09
vid Göteborgs universitet
Läsförmågan bland 9-10-åringar. Betydelsen av skolklimat, hem- och skolsamverkan, lärarkompetens och elevers hembakgrund
Hur blev du intresserad av ämnet?
– Det grundar sig i botten på min egen praktik. Jag har en lång bakgrund som lärare och har arbetat många år som specialpedagog med barn som haft det jobbigt i skolan. Jag ställde mig frågan vad det är i skolan som gör att barn lyckas. Vad har skolan för betydelse i detta och finns det mer vi kan göra?
Vad handlar avhandlingen om?
– Jag har utgått från en internationell studie, The IEA Progress in International Reading Literacy Study, PIRLS 2001. Utifrån de läsprovsresultat som studien innefattar, och enkätsvaren från de 5 000 svenska elever i skolår 3 som deltog i studien, och deras föräldrar, lärare och skolledare, har jag tittat på olika faktorer som är kopplade till elevernas läsförmåga. Jag har fokuserat på skol- och klassrumsklimatet, samverkan mellan hem och skola, lärarnas kompetens och elevernas hembakgrund, för att se vilken effekt de här faktorerna har på barnens läsförmåga.
Vad är resultatet och dina viktigaste slutsatser?
– Jag har i ett första led sett att om eleverna har en känsla av trygghet i skolan och engagerade föräldrar, så har det en positiv inverkan på deras läsförmåga. Men när jag sedan har tittat närmare på det här resultatet har jag kunnat konstatera att båda dessa faktorer egentligen är beroende av lärarnas kompetens. Det är den som avgör om eleverna känner sig trygga i klassen och det är den som påverkar i vilken utsträckning föräldrarna blir delaktiga i det egna barnets skolarbete. Lärarens kompetens och roll i skolan är med andra ord viktig för mer än bara elevens prestation. Den ger även förutsättningar för att skapa ett tryggt klimat och ett starkt föräldraengagemang, vilket i sin tur gynnar elevernas läsförmåga.
– Jag har också sett att elevernas hembakgrund påverkar hur föräldraengagemanget i en skola som helhet ser ut, men också det skolklimat som råder. Däremot är inte delaktighet i det egna barnets skolarbete avhängigt hembakgrund. Här är det liksom vad gäller klimatet i klassen läraren som har den största betydelsen. Men det här är komplexa begrepp som man måste utreda vidare. Jag har bara tittat på ett litet utsnitt av datamaterialet från PIRLS.
Hittade du något under arbetets gång som överraskade eller förvånade dig?
– Ja, jag hade nog trott att ett tryggt skol- och klassrumsklimat i kombination med föräldrarnas engagemang och delaktighet i barnets utbildning skulle kunna förklara skillnaderna i barnens läsförmåga, och att dessa faktorer skulle ha en effekt även när man tog hänsyn till lärarkompens och hembakgrund. Men även om jag visserligen hade trott att läraren skulle vara betydelsefull när det gällde att skapa ett positivt klimat och goda föräldrarelationer, hade jag inte förväntat mig att kunna se kopplingen så tydligt som jag har gjort.
– En annan sak som är intressant är när jag jämför mina resultat med förhållanden i andra länder. I bland annat USA har man konstaterat att kompetenta lärare väljer eller blir rekryterade till skolor som har elever med god studieförmåga. Mina analyser visar att det inte tycks vara så i Sverige, i alla fall inte när det gäller de lägre skolåren. Den sorteringseffekt som man befarade i samband med att friskolorna startades har med andra ord inte besannats, åtminstone inte vad gäller de yngre eleverna. Hur det ser ut längre upp i skolåren eller hur det ser ut framöver får fortsatt forskning visa.
Vem har nytta av dina resultat?
– Jag ser dels att resultaten kan visa Sveriges lärare hur betydelsefulla de är som lärare. För skolledarna visar avhandlingen vikten av att de anställer kompetent personal, men naturligtvis också att de kompetensutvecklar den personal de redan har och drar nytta av den kompetens som mer välutbildade och erfarna lärare besitter . På nästa nivå handlar det förstås om politikerna, som i avhandlingen kan se hur viktigt det är att stärka lärarnas kompetens. Och sedan slutligen inom lärarutbildningen där man kan lyfta fram mina resultat och använda dem för att rusta studenterna för yrket, både när de är inne på högskolan och ute på praktik.
Hur tror du att dina resultat kan påverka arbetet i skolan?
– Det är viktigt att lärarna blir medvetna om vilken betydelsefull roll de spelar för hur eleverna presterar. Det har ju ibland pratats om att man kan sätta in vem som helst i lärarens roll och att det är andra saker som påverkar elevernas lärande, men så är det alltså inte. Det är läraren som är motorn bakom många av de viktiga faktorer, som samverkan och trygghet, som är så betydelsefulla för barnens lärande.