Kompetensutvecklingsprogram för lärare under lupp

Jannika Lindvall har undersökt två stora kompetensutvecklingsprogram för lärare i matematik som är väldigt lika varandra i upplägg. Men när det kommer till effekter på elevresultaten skiljer sig programmen åt markant.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Att undervisa i matematik är väldigt komplext. Den matematik vi känner till idag har utvecklats under tusentals år och som lärare har du ofta 25-30 elever som har olika sätt att tänka när det gäller matematiska problem. I debatten pratas det ofta om att man som lärare behöver ha mycket kunskaper, men det pratas inte lika mycket om hur vi kan stödja lärare att genomföra sitt komplexa uppdrag. Ett sätt att stödja lärare är genom kompetensutveckling.

– Den mesta forskningen på kompetensutveckling har gjorts i mindre skala. Idag börjar det komma allt större kompetensutvecklingsprogram som exempelvis Läslyftet och Matematiklyftet där hela kommuner deltar. Men vi vet inte så mycket om hur de storskaliga kompetensutvecklingsprogrammen påverkar lärare, undervisning och elevresultat. I många fall utvärderas inte programmen utifrån alla relevanta aspekter så vi vet inte om de resurser vi har lagt ner verkligen har gett någon effekt. Det behövs mer forskning kring området.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om vad som utgör kritiska faktorer av kompetensutvecklingsprogram för lärare som undervisar i matematik. Jag har undersökt två storskaliga kompetensutvecklingsprogram – Matematiklyftet, som nästan 80 procent av landets grundskollärare deltagit i, och det lokala projektet Räkna med Västerås (RäV) som är ett samarbete mellan Mälardalens högskola och Västerås stad. Jag har jämfört programmen utifrån deras innehåll, lärarnas syn på programmen och vilka effekter de har haft på deras rapporterade undervisning och elevresultat.

– Det kom fram intressanta resultat som gjorde att man kunde ifrågasätta några av de kritiska faktorerna om kompetensutveckling som förs fram i forskningslitteraturen. Jag gick vidare och gjorde en systematisk litteraturöversikt av en av de här faktorerna, koherens, som handlar om att kompetensprogram ska vara koherent, eller samstämmigt, med styrdokument men också med lärares kunskap och uppfattning om god undervisning.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att båda programmen är väldigt lika varandra om man beskriver dem utifrån etablerade forskningsramverk om vad som utgör kritiska faktorer av kompetensutveckling för lärare. Båda fokuserar på undervisning i ett specifikt ämne, de är samstämmiga med det som står i läroplanen, de inbegriper kollektivt deltagande, lärarna är aktiva på träffarna och båda programmen pågår under en längre tid.

– Men tittar man på respektive programs inverkan på lärare, undervisning och elevresultat är resultaten väldigt olika. Det ena programmet påverkar elevresultaten i de högre årskurserna i grundskolan positivt, men har ingen påverkan i de lägre. För det andra programmet är det tvärtom, där finns det ingen påverkan på de högre årskurserna men en positiv påverkan på de lägre. Utifrån de resultaten kan vi dra slutsatsen att de kritiska egenskaperna över vad som utgör kompetensutveckling inte är tillräckligt specifika eftersom de två programmen som verkar lika ändå visar så pass olika effekt på elevresultaten.

– När jag gick vidare och gjorde en systematisk litteraturöversikt över begreppet koherens visade den att begreppet definieras väldigt olika i litteraturen. Det råder ingen samstämmighet om vad det ska vara koherens om. Är det elevernas lärande eller handlar det om undervisningsstrategier, styrdokument, lärares uppfattningar, läromedel eller elevers behov? I avhandlingen försöker jag diskutera hur vi kan utveckla två av de kritiska faktorerna av kompetensutvecklingsprogram för lärare, innehållsfokus och koherens. De övriga faktorerna är aktivt lärande, kollektivt deltagande och varaktighet.

Vad överraskade dig?

– Att programmen visade så pass olika resultat, trots att de uppfyller de fem faktorerna för vad som utgör bra kompetensutveckling enligt ramverket. Men även att vissa av de faktorer som i forskningslitteraturen förs fram som kritiska faktorer för kompetensutveckling definieras så pass olika eller ibland inte definieras alls. För vissa av faktorerna kan man därmed ifrågasätta om det faktiskt råder konsensus om att dessa är kritiska faktorer för kompetensutveckling, eftersom man inte verkar vara överens om vad de kritiska faktorerna faktiskt innebär.

Vem har nytta av dina resultat?

– Alla som är inblandade i beslut och design av lärares kompetensutveckling, både genomförande och utvärdering. Ur ett forskningsperspektiv kan resultaten vara till nytta för andra som ska studera kompetensutvecklingsprogram, eftersom jag har tagit fram ett ramverk för att karaktärisera kompetensutvecklingsprogram enligt två av de kritiska faktorerna, innehållsfokus och koherens.

– I framtiden skulle jag vilja fördjupa mig mer i, och försöka kunna förklara varför, de här kompetensutvecklingsinsatserna visar på så pass olika effekter. Det skulle vara intressant att djupdyka och försöka utveckla de kritiska faktorerna så att vi i framtiden kan erbjuda ännu bättre kompetensutveckling.

Åsa Lasson

Foto: Jonas Bilberg