Kommunikation central för ungas delaktighet

Genom att bjuda in ungdomar som medforskare lyfter Jeanette Åkerström fram barn och ungas perspektiv på ett nytt sätt. Studien kring delaktighet visar att kommunikation är centralt och att funktionsnedsättning är en riskfaktor för utanförskap.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag skrev min magisteruppsats utifrån mina erfarenheter av Rädda barnens arbete i Pakistan efter jordbävningen i området 2005. Där såg jag på vilket allvar man jobbade med barns delaktighet.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om ungdomars röster och erfarenheter gällande delaktighet i skolan och om vilka frågor de tycker är viktiga. Studien bygger på en metod där jag involverade en grupp om åtta ungdomar i en så kallad interaktiv forskningscirkel. Gruppen fick fundera ut och arbeta fram en frågeställning om ungas delaktighet. De skapade en enkät som gick ut till hundra skolungdomar mellan 13-19 år på både reguljära skolor och en specialskola. Analys och resultatrapport gjorde gruppen tillsammans med mig och min handledare.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Ett viktigt bidrag är själva metodutvecklingen. Den bygger på forskningscirklar som i sig inte är något nytt men här inkorporerades barnkonventionens fyra grundläggande principer som ett slags metodologiskt raster. Resultatet visar att det härigenom går att fånga frågor som ungdomar själva anser viktiga men också hitta former för ett samarbete som minskar maktskillnaden mellan unga och vuxna. Enkätsvaren klarlägger att kommunikation är avgörande för ungas delaktighet, och att det då inte bara handlar om det talade ordet.

– Ungdomarnas svar synliggör ett behov av att medvetandegöra och jobba med frågor om hur elever och vuxna pratar och agerar med varandra, just för att stärka delaktigheten. För elever i specialskolan påverkar teknik, exempelvis mikrofoner eller lärares bristande kunskaper i teckenspråk i hög grad elevernas delaktighet. Risken för utanförskap är större bland ungdomar med funktionsnedsättningar, riktigt svårt är det för dem med flerfunktionsnedsättningar.

Vad överraskade dig?

– Att ungdomarna i studien så tydligt förknippar rättigheter med ansvar. Utifrån vuxenperspektivet kopplas rättigheter oftast samman med skyldigheter, när det gäller barn talas det om behov och rättigheter. Jag tyckte det var intressant att ungdomarna betonade ansvaret så starkt i sammanhanget.

Vem har nytta av dina resultat?

– Alla som är intresserade av barn och ungas rättigheter och delaktighet. Jag hoppas också att man kan ha nytta av metoden som utvecklades i studien som visar hur man konkret kan jobba för att öka barn och ungas delaktighet.

Susanne Sawander