Kombination av orsaker bakom dyskalkyli
Född 1975
i Visby
Disputerade 2013-09-13
vid Linköpings universitet
Mathematical Learning Disability Cognitive Conditions, Development and Predictions
Ingen ifrågasätter idag att man kan ha specifika svårigheter med att lära sig läsa. Svårigheter kopplat till matematik är däremot mindre beforskat.
Rickard Östergrens avhandling kastar ett nytt ljus över fenomenet dyskalkyli. Hans resultat visar att problem i ett flertal förmågor samtidigt kan ge upphov till dyskalkyli.
Varför blev du intresserad av ämnet?
– Jag är skolpsykolog i botten och är intresserad av skolan som arbetsområde. Skolan kan göra mycket förebyggande arbete när det gäller inlärningssvårigheter.
Vad handlar avhandlingen om?
– Jag har undersökt underliggande förutsättningar som kan ligga till grund för att barn utvecklar specifika inlärningssvårigheter i matematik, så kallad dyskalkyli. I avhandlingen har jag har testat ett antal hypoteser om vad som, enligt tidigare forskning, kan tänkas ligga bakom dyskalkyli.
– En av hypoteserna säger att inlärningssvårigheter i matematik handlar om problem med den grundläggande antalsuppfattningen. En andra hypotes handlar om problem med den exakta antalsuppfattningen. En tredje hypotes som jag har testat handlar om problem i kopplingen mellan antalsuppfattning och symbolnivå, att få ihop räkneord och siffror och förstå vad det betyder.
– Den fjärde hypotesen handlar om problem med en mer generell förmåga, arbetsminnesfunktionen. Den femte och sista hypotesen, och den som får stöd i min avhandling, handlar om multipla sårbarheter i de olika systemen som kan leda fram till att man utvecklar svårigheter. Det utesluter inte att personer eller grupper kan ha en enskild sårbarhet.
Vilka är de viktigaste resultaten?
– Att flera olika sårbarheter i de olika systemen kan leda fram till inlärningssvårigheter. De olika sårbarheterna kan också samverka och kompensera för varandra. Ett gott arbetsminne kan kompensera för en sämre antalsuppfattning. Det innebär att man inte blir så dålig på beräkningar som man borde ha varit med ett normalt arbetsminne.
Vad överraskade dig?
– Fynden ligger i linje med den internationella litteraturen, så jag hittade inget som direkt överraskade.
Vem har nytta av dina resultat?
– Det är bra om skolan får upp ögonen för att barn kan ha specifika inlärningssvårigheter kopplat till matematik. I stället för att slå bort det och skylla på en allmän låg förmåga. Om man följer barnets lärande i matematik så kan man få kunskap om vilka svårigheter barnet brottas med. För barn med matematiksvårigheter ger det generellt bra effekt att ha en tydlig instruktion och att använda visuella hjälpmedel.
Åsa Lasson