Kombination av metoder bäst för läsutvecklingen
Elever som får träna läsning med en kombination av olika metoder under en intensiv period gör större framsteg än elever som endast tränar med en metod, visar Linda Fälths forskning.
– Lärare ska inte vara rädda för att kombinera olika metoder för elever som kämpar med sin läsning, säger hon.
Född 1973
i Växjö
Disputerade 2013-04-05
vid Linnéuniversitetet
The use of interventions for promoting reading development among struggling readers
Varför blev du intresserad av ämnet?
– Jag har jobbat som lågstadielärare i tio år och utbildade mig sedan till specialpedagog för att ytterligare kunna bemöta och hjälpa de elever som inte kom vidare i sin läsning. Jag har alltid haft ett intresse för de elever som inte kommer fram i samma takt som de andra.
Vad handlar avhandlingen om?
– Om insatser för elever i årskurs två som kämpar med sin läsning. Eleverna har fått prova olika datorbaserade träningsmetoder. Vissa elever fick träna med ett datorprogram som är inriktat på den fonologiska förmågan, en annan grupp fick träna med ett program som är inriktat mot läsförståelse.
– Ytterligare en grupp fick träna med en kombination av de båda datorprogrammen och den sista gruppen fick ordinarie specialundervisning. Jag har sedan jämfört vilka effekter de olika åtgärderna har på elevernas läsförmåga både på lång och kort sikt.
Vilka är de viktigaste resultaten?
– Att de som kombinerade fonologisk träning med läsförståelseträning gjorde större framsteg än de som endast fick ordinarie specialundervisning, både när det gäller läshastighet, ordavkodning och stavningsförmåga. Kombinationen av metoder var också mer effektiv än respektive träningsprogram var för sig.
– Resultaten visar också att det är bättre med intensiva insatser komprimerade under en kort tid, istället för att sprida ut det under ett helt läsår eller en termin.
Vad överraskade dig?
– Att den kombinerade träningen var så mycket bättre, trots att eleverna bara får hälften så mycket fonologisk träning som de elever som enbart fick arbeta med det fonologiska programmet. Något annat som framkom i studien var att elever som inte fick hemuppgifter fick lika goda resultat som den andra gruppen som fick göra uppgifter i hemmet. Det var upplyftande för den gruppen.
Vem har nytta av dina resultat?
– Speciallärare på lågstadiet som ska planera upplägget av undervisningen för den enskilde eleven som är i behov av särskilt stöd i svenska.
– Mina resultat kan innebära att man organiserar undervisningen på ett annat sätt, med mer intensiva sjok, snarare än att sprida ut det under hela läsåret. Utan att det resulterar i fler timmar.
Åsa Larsson