Radiokonservatoriet – ett tidstypiskt bildningsprojekt

Hur blev du intresserad av ämnet?

– Det var väldigt oromantiskt. En lärare på musikhögskolan visade på ett material som fanns i Sveriges Radios dokumentärarkiv och som handlade om Radiokonservatoriet. Och jag hade arbetat med lärarutbildning på musikhögskolan och hållit på med den kommunala musikskolan så länge och behövde distans, så jag nappade på det där.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om Radiokonservatoriet, som var ett gigantiskt folkbildningsprojekt under 1960-talet. Genom distansundervisning och nya och gamla medier som radio, tv, böcker och band skulle svenska folket utbildas och bildas i ämnet musik, var det tänkt.
– Upprinnelsen var att musikämnet i skolan var i kris och många folkskollärare saknade tillräcklig kompetens. Från början riktade sig Radiokonservatoriets undervisning till vanliga lyssnare och musikälskare, men så småningom vände man sig mera till de redan initierade och musikkunniga.
– Förutom konservatoriet handlar avhandlingen om det svenska 1960-taletoch folkhemsbygget, och om distansundervisning: vad det egentligen är och hur det kan göras på bästa sätt. Och om vilka värderingar som egentligen formar ett ämne. Idéerna och värderingarna bakom Radiokonservatoriet var ju väldigt smala. Det som folket skulle bildas i var den nya, klassiska musiken.

Vad är resultatet och dina viktigaste slutsatser?

– Det har varit en resa att följa utvecklingen inom det här området under 1960-talet, och titta på vilka idéer som låg bakom. Det ger en mycket tydlig bild av hur kulturlivet och kulturpolitiken formar kulturämnena. Men vems kanon är det alla ska lära sig?

Vad hittade du under arbetets gång som överraskade eller förvånade dig?

– Att projektet Radiokonservatoriet drog iväg så otroligt! Att man glömde folkbildandet och så småningom började göra något helt annat än vad man trodde att man gjorde…

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag hoppas att den ska kunna leda till en diskussion inom lärarutbildningen om form och innehåll i allmänhet och inom musikämnet i synnerhet. Musik finns ju överallt idag och det är ytterst en fråga om demokrati att kunna hantera det.
– Sedan handlar avhandlingen mycket om distansundervisning också, och om några olika begrepp som kan vara användbara inom den. Autonomi och struktur, till exempel.

Hur tror du att dina resultat kan påverka arbetet i skolan?

– Genom en diskussion som på lång sikt kan bidra till att förnya bildningsbegreppet, det vill säga vars och ens demokratiska rätt att bilda sig.

Anna Lytsy