Killar vill vara smarta men inte genom att plugga

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Bakgrunden var en frustration jag kände när frågan om pojkars sämre skolprestationer började diskuteras runt år 2000. Man hade genusforskningen, och man hade sammanställningar av utbildningsresultat, men man analyserade dem aldrig tillsammans.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om vad skola, utbildning och lärande betyder för ungas självbild och hur gemenskaper bland jämnåriga skapas. Målet var att analysera hur maskulinitet förhandlas mellan jämnåriga och undersöka hur killar ur den övre medelklassen utformar sin identitet i förhållande till kamraterna.

– Jag har observerat och intervjuat killar och tjejer som går fordonsprogrammet och naturprogrammet, totalt ca 60 stycken. Tonvikten ligger på 15 killar på naturprogrammet. Jag vill lyfta fram att så kallad antipluggkultur har väldigt olika orsaker. För killarna i naturklassen var det viktigt att vara smart och ha höga betyg, men det skulle inte märkas att de pluggade.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att det är så viktigt att framstå som smart innebär till exempel att det blir en enorm skam att svara fel på en enkel fråga, då väljer man hellre att vara tyst. Ett beteende som kan tolkas som att man inte bryr sig om skolan fast det egentligen är tvärtom – killarna som gick på naturprogrammet satsade på MVG i de flesta ämnen. Det fanns en förväntan hos andra elever och hos lärarna att de som går natur är duktiga och pluggintresserade, att bli betraktad som pluggis var därför ett reellt hot.

– Så var det inte i fordonsklassen. Går man fordonsprogrammet uppfattas man som någon som inte bryr sig om skolan. Att bli klassificerad som pluggis var därför aldrig en risk. Många av killarna i den klassen såg på sig själva som lite dumma, de hade gärna gått natur men de trodde inte att de skulle klara av det. De tyckte att det var roligt om de fick ett VG men det var inget de räknade med. Överhuvudtaget blev det aldrig tydligt för dem varför de ibland fick VG och ibland G. De förstod inte vad skolan efterfrågade.

Vad överraskade dig?

– Jag funderade väldigt mycket över hur killarna i naturklassen kollade av varandra, varför de till exempel tog reda på hur mycket kompisarna hade läst på innan ett prov.

Vem har nytta av dina resultat?

– När jag skrev avhandlingen gjorde jag det i första hand för utbildningspolitiker och akademin, eftersom resultaten presenterats för skolans praktiker i andra sammanhang. Men jag tror att alla som jobbar i skolan ha nytta av den.

Lotta Nylander