Känslor har stor betydelse för lärande om miljö

Elevers lärande i miljöfrågor bygger på en sammanvävning av känslor, värderingar och förståelse. Det visar Annika Manni i sin avhandling om undervisning i hållbar utveckling på mellanstadiet.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har arbetat som grundskollärare i 15 år och har alltid ansett att frågor om hållbarhet varit angelägna. Med åren har jag intresserat mig alltmer för vad som händer med eleverna under lärprocessen i detta ämne.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om mellanstadieelevers förståelse, erfarenheter och känslor av lärande för hållbar utveckling. Avhandlingen bygger på två delstudier. Den ena är en enkät där 209 elever från 11 olika skolor berättar hur de uppfattar och förstår miljöfrågor utifrån ekologiska, ekonomiska och sociala aspekter. Jag har även under ett halvår observerat och följt undervisningen i detta ämne i en klass årskurs 6.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att eleverna kan beskriva ekologiska samband utifrån både ekonomiska och sociala aspekter. Det är tydligt att eleverna inte separerar kunskap från känslor och värderingar, tvärtom bygger de sina resonemang utifrån en helhet. Exempelvis, ”jag vet att stora fabriker släpper ut dålig rök och både människor och djur blir sjuka av röken, blommor och växter också. Det är dåligt att vissa människor slänger skräp i naturen”. Min studie visar också att de elever som har ett starkt känslomässigt engagemang för ämnet också har en högre komplex förståelse. Fallstudien visar att elevernas möjlighet att diskutera och samarbeta är viktigt för lärande och skapande av värderingar i miljöfrågor. Undervisning utomhus, att arbeta konkret i naturen skapar också en djupare förståelse för ämnet.

Vad överraskade dig?

– Att känslor har så stor betydelse för lärprocessen. Den traditionella synen på undervisning är att kunskap är separerade från känslor och värderingar. Men min studie visar att elevernas lärande är en sammanvävning av känsla, förståelse och värdering, vilket undervisningen bör ta i beaktan.

Vem har nytta av dina resultat?

– Lärare i praktiken men också lärarutbildare, skolpolitiker och forskare. Jag tror och hoppas att resultaten är relevanta för flera yrkesgrupper på en rad olika plan.

Susanne Sawander