Känsla av utveckling motiverar till språkstudier

Känslan av att utvecklas, verkliga möten med människor som talar språket och nyttan av att kunna ett språk. Det här är starka motivationsfaktorer för gymnasieelever som läser moderna språk, visar Erik Cardéius som har undersökt drivkrafter bakom språkstudier.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har arbetat i många år som språklärare på gymnasiet och funderat en hel del över vad som gör att vissa elever hoppar av och andra fortsätter med sina språkstudier.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har frågat gymnasieelever som läser spanska, tyska och franska om vad som motiverar dem att fortsätta med sina studier. Jag har valt en positiv frågeställning för att jag är nyfiken på drivkrafterna bakom språkstudier. Totalt ingår 43 elever från två olika gymnasieskolor i studien som består av både enkäter och intervjuer.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Vad som motiverar eleverna är framför allt att de känner att de utvecklas och att de har nytta av språket. Det innebär att lärarens roll oerhört viktig. Inte minst genom att på ett bra sätt blanda kommunikation och grammatik i undervisningen. Studien visar också att de här eleverna har hög tilltro till sin egen förmåga. Gemensamt för eleverna är en nyfikenhet på omvärlden och en stor reslust. Som en tjej uttrycker det – ”att lära sig ett nytt språk skapar ytterligare en dimension till att förstå verkligheten”. Tidigare kontakter med språket styr i stor mån valet av språk. Ofta har eleven någon form av relation till språket de läser, genom resor, vänner, familjemedlemmar eller liknande. Det finns även språkspecifika attityder. När spanskan sköt upp som en raket bland moderna språk i mitten på 90-talet motiverade många elever sitt val med att spanska är ett världsspråk. Det här hänger fortfarande kvar som ett starkt argument vid val av spanska. Eleverna i tyska pekar i sin tur på både geografisk och språklig närhet.

Vad överraskade dig?

– På frågan vad som håller elevernas motivation uppe över tid lyfter många fram resor och personliga möten med människor som talar språket. Jag förvånades över att tekniken inte tar särskild stor plats här, att söka kontakt med språkvänner över nätet är inget som görs i första ledet. Detta till skillnad från engelskan där tekniken har stor betydelse för språkutvecklingen. Överraskande är också att eleverna inte jämför moderna språk med engelskan. Moderna språk ses i stället som ett komplement – ju fler språk desto bättre, som någon elev uttrycker det.

Vem har nytta av dina resultat?

– Lärare och lärarutbildare, hoppas jag. Språkstuderande men självklart också skolan i stort.

Susanne Sawander