Kan examensarbetet mäta utbildningens kvalitet?

Ola Svärd har undersökt hur kvalitet i examensarbetet på ingenjörsutbildningar beskrivs i styrdokumenten, av lärare och i forskningslitteratur. Han fann ett glapp mellan lärarnas och myndigheternas syn på kvalitet i examensarbete, vilket kan få allvarliga konsekvenser eftersom myndigheterna bedömer hela utbildningens kvalitet utifrån examensarbetena.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– När jag läste boken ”Zen och konsten att sköta en motorcykel” av Robert M. Pirsig någon gång i början av 1980-talet började jag tänka på vad kvalitet egentligen betyder. Som lärare var jag intresserad av kvalitet i undervisningen och när jag började på KTH började mina chefer och jag diskutera kvalitet i högskoleutbildning. Jag skrev en licentiatuppsats där jag undersökte vad kvalitet kunde betyda i högskoleingenjörsutbildningarna. Jag tyckte då att kursen Examensarbete, som låg sist i utbildningen, var intressant att undersöka vidare.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om begreppet kvalitet i examensarbetet och vad det betyder i olika sammanhang och för olika användare. Myndigheterna använder kvalitet i examensarbete för att bedöma utbildningar i Sverige. Jag har tittat på kvalitet i examensarbete på tre sätt. Det första är vad styrdokumenten säger, det andra vad kvalitet betyder för handledare och examinatorer på kursen och det tredje är debatten och forskningslitteraturen om kvalitet i examensarbete. Jag ville se vad kvalitet är, vad olika människor menar med det. Det får stor betydelse eftersom myndigheterna använder kvalitet i examensarbete för att bestämma kvalitet på utbildningar.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Jag kom fram till att kvalitet i examensarbete inte betyder samma sak i de tre sammanhangen. I synnerhet fanns skillnader mellan vad lärarna tyckte och vad det stod i styrdokumenten. Det är anmärkningsvärt, lärarna ska ju använda styrdokumenten när de genomför kursen.

– En viktig skillnad är att lärarna tycker att examensarbetet ska underlätta övergången mellan studierna och arbetslivet. Ett examensarbete som hjälper studenterna att avsluta studierna och komma in på arbetsmarknaden har hög kvalitet enligt lärarna, men det står inte i styrdokumenten. Lärarna lägger alltså till kvalitetsaspekter. Det innebär att lärarna arbetar på ett sätt som inte stämmer med den mall som myndigheterna använder – myndigheterna utgår ju från styrdokumenten.

– En annan skillnad är att examensarbetena ofta hjälper industrin att lösa ett problem. Det upplever både näringslivet och lärarna som väldigt positivt, men det står ingenting om det i styrdokumenten.

– En tredje sak är att lärarna tycker att processen under examensarbetet är kvalitetsavslöjande – om eleverna fastnar eller samarbetar och tar tag i problem som uppstår. Det nämns lite om det i styrdokumenten men myndigheterna sitter bara med den färdiga produkten och där syns inte processen.

Vad överraskade dig?

– Framförallt att lärarna hade en så annorlunda kvalitetsagenda jämfört med styrdokumenten och lade till så pass många egna kvalitetsaspekter. Sedan missade de också saker, till exempel lade de väldigt lite vikt vid att examensarbetet ska ta hänsyn till miljöaspekter och etiska aspekter, vilket står i styrdokumenten.

Vem har nytta av dina resultat?

– Myndigheterna borde ha väldigt klart för sig att de bygger hela sitt bedömningssystem på något som inte betyder samma sak för alla. Det är tveksamt att bygga ett system på det. Nu har ju Jan Björklund tillsatt en utredning och jag hoppas att de läser min avhandling.

– Även universitetslärare kan ha nytta av att få svart på vitt att man eventuellt har en egen kvalitetsagenda som skiljer sig från styrdokumenten. Då kan man dra olika slutsatser – att man själv måste ändra sig eller att man försöker ändra styrdokumenten.

Annelie Drewsen