IT kan gynna nya lärprocesser
Informations- och kommunikationsteknik bryter upp auktoritära utbildningssystem och uppmuntrar elever i utvecklingsländer att tänka kritiskt. Det visar Annika Andersson i sin avhandling ”Learning to Learn in e-Learning: Constructive Practices for Development”.
Född 1968
i Stockholm
Disputerade
2010-05-17
vid Örebro universitet med avhandlingen:
Learning e-Learning: The Restructuring of Students’ Beliefs and Assumptions about Learning
Hur blev du intresserad av ämnet?
– Som lärare i informatik har jag alltid varit nyfiken på hur studenter lär sig. Ett politiskt intresse för globala rättvisefrågor ledde mig in på forskningsämnet.
Vad handlar avhandlingen om?
– Om hur informationsteknik kan användas i utvecklingsländer för att förändra och förbättra lärprocesser. I många utvecklingsländer härskar fortfarande ett auktoritärt skolsystem där eleverna sitter tysta och repeterar vad läraren säger. Samtidigt är utbildning en av de viktigaste faktorerna för att höja välståndet. Min huvudfråga är om informationsteknik kan stödja en förändring av läropraktiken i utvecklingsländer och i så fall hur? Jag har gjort två fallstudier vid universitet i Bangladesh och Sri Lanka där jag undersökt hur tekniken används vid distanskurser och vilka förändringar som sker i lärprocessen tack vare tekniken. Under flera år har jag samtalat, djupintervjuat och observerat sammanlagt ett par tusen studenter samt lärare vid de här kurserna.
Vad är resultatet och dina viktigaste slutsatser?
– Att informationsteknik kan användas för att stödja ett mer konstruktivt och interaktivt lärande, vilket i sin tur gynnar utvecklingen av hela samhället. Ett av de tydligaste resultaten var att kommunikationen mellan elever och lärare ökade eftersom många upplevde det enklare att skicka ett sms istället för att räcka upp handen i klassrummet. Genom tekniken fanns också en möjlighet att vara anonym, vilket gjorde att fler vågade ifrågasätta vad lärarens sa. Ju friare studenterna fick använda tekniken desto mer diskuterade de också med varandra. Det upptäckte även lärarna som annars brukade gå in och styra upp eller rätta i diskussioner, vilket oftast ledde till att samtalet tystnade helt. Informationstekniken gjorde också att studenterna i högre utsträckning tog hjälp av varandra i sina studier. Tillgången till alternativa källor satte naturligtvis också igång processer hos både studenter och lärare. Om eleverna var entusiastiska till informationstekniken så var lärarnas åsikter mer blandade. Många lärare var kritiska medan andra såg positivt på att lärprocessen förändrades.
Hittade du något som överraskade dig?
– Jag förvånades över hur snabbt studenterna lärde sig den nya tekniken. Glädjande var också att studenterna snabbt lärde sig att sovra bland informationen.
Vem har nytta av dina resultat?
– Regeringar och utbildningsorgan som verkar i utvecklingsländer men även biståndsorganisationer. Ska man stödja utvecklingsländer med teknik är det viktigt att fundera över hur den ska användas. Jag tror också att verksamma lärare här i Sverige kan ha nytta av resultaten genom att reflektera över hur de själva använder tekniken i undervisningen.