Inga skräddarsydda insatser i Samverkan för bästa skola
De skolaktörer som deltar i Samverkan för bästa skola erbjuds färdiga utvecklingspaket från Skolverket för att lösa sina problem – trots löften om skräddarsydda insatser. Det visar Malin Kronqvist Håårds avhandling.
Bor i Örebro
Född år 1975
Disputerade 2024-08-23
Vid Högskolan Dalarna
Technologies of Power in a State-initiated School Improvement Programme. Governing by school self-improvement
Varför blev du intresserad av ämnet?
− Jag skulle egentligen skriva en avhandling om rektors beslutsfattande, men jag blev inkastad i det här projektet min första dag som doktorand. När jag väl hade bekantat mig med Samverkan för bästa skola (SBS) så blev jag intresserad. Det som framför allt intresserade mig var relationen mellan olika aktörer inom skolutvecklingsprojektet. Ganska tidigt blev det uppenbart att frågor om styrning och makt var centrala i den här relationen.
Vad handlar avhandlingen om?
− Den undersöker styrning och maktstrukturer inom storskaliga skolutvecklingsprojekt. Som exempel använder jag SBS, ett av de mest omfattande skolförbättringsprogram som har initierats av regeringen. Men jag vill poängtera att det är fenomenet i sig som jag studerar, inte det specifika projektet, det hade kunnat vara något annat utvecklingsprojekt. Avhandlingen fokuserar på hur styrnings- och maktteknologier påverkar lokala skolaktörer i projektet, och jag har skrivit en berättelse ur de lokala aktörernas perspektiv.
Vilka är de viktigaste resultaten?
− Studien ger en djupare förståelse för hur maktutövning påverkar skolutvecklingen. Jag pekar bland annat på att den makt som utövas i mångt och mycket pekar ut individen som den ansvarige. Avhandlingen framhäver vikten av att kritiskt reflektera över rådande diskurser i utbildningspolitiken för att förstå deras påverkan på lokala skolaktörer och deras praktik. Vidare diskuterar avhandlingen hur lokala aktörer styrs både genom normer och politiska instrument.
− I avhandlingen pekar jag på att det är de lokala aktörerna som ses som problemet, och att det också är de som ska lösa problemen. Men de förväntas lösa dem på ett visst sätt, med sanktionerade metoder som kommer från Skolverket. Det är väldigt mycket prat om att de lokala aktörerna ska få skräddarsydda lösningar inom SBS. Men i slutändan får de färdiga utvecklingspaket som tillhandahålls av Skolverket, så det blir mer ”one size fits all” än skräddarsytt.
− Jag menar att det finns en risk att man förbiser möjliga strukturella orsaker till olika problem. Det är också mycket fokus på standardlösningar för att lösa problem. Jag skriver en del om bland annat självutvärdering, att man ska självreflektera över sina svagheter och förbättra sig själv genom bland annat systematiskt kvalitetsarbete. Det finns en väldigt hög tilltro till det inom utbildningspolitiken.
Jag menar att det finns en risk att man förbiser möjliga strukturella orsaker till olika problem. Det är också mycket fokus på standardlösningar för att lösa problem.
Malin Kronqvist Håård
Vad överraskade dig?
− Det var väldigt tydligt att systematiskt kvalitetsarbete ska lösa alla skolans problem. Jag kunde också se att mina informanter har en ganska okritisk inställning till Skolverkets insatser. Det finns absolut en kritik mot hur SBS genomförs, framför allt ett missnöje med att man blev lovad skräddarsydda lösningar, men fick ett färdigt paket. Men annars är de generellt av uppfattningen att allt som kommer från Skolverket är bra, och det var lite överraskande.
Vem har nytta av dina resultat?
− Jag hoppas att avhandlingen kan bidra till en ökad medvetenhet bland både skolpersonal och beslutsfattare om deras roll, och om hur diskurser också påverkar det vi gör. Det finns ganska begränsat med forskning om SBS och där kan avhandlingen förhoppningsvis tillföra mycket.